Spader sju var hög! Hur kunde du missa det? Med
skammens rodnad i ansiktet reser du dig för nästa
rond. Bengt ser litet irriterad ut, men som den
gode partner han är, säger han bara: "Glöm det
där! Det är sånt som händer." Visst är det, men
det borde inte hända, speciellt inte som det
betydde skillnaden mellan en topp och en botten.
Spelet har gått jättebra så här långt, och om du
bara kommit ihåg att ta för spader sju hade ni
varit så gott som säkra på att vinna kvällens
tävling. Ni ligger fortfarande bra till, men
behöver förmodligen litet över medel på de tre
ronder som är kvar.
I en sådan här situation är det lätt att tappa
koncentrationen och göra ett nytt fel av bara
farten. Men Bengts snälla kommentar och det faktum
att du fick tillfälle att sträcka på benen verkar
ha gjort dig gott, för när du sätter dig känns
allting precis som vanligt. Bra!
Era nästa motståndare är klubbens yngsta
medlemmar, Johan och Jenny, som lärde sig spela
bridge i skolan för två år sedan och som nu spelar
regelbundet på klubben. När du frågar hur det går
för dem, svarar Jenny glatt att de vann 20
bronspoäng förra veckan, men att det går sämre i
dag.
Dags för rondens första giv. Ingen sida är i
zonen när du tar upp den här handen:
kn 6 4 2
5
K D kn 7
D kn 9 3
Du hinner knappt räkna samman dina honnörspoäng
förrän Jenny öppnar med 1 till vänster om
dig. När Bengt passar, räknar du med att få höra 1 och leker med tanken på att
upplysningsdubbla. Visserligen har du bara din
beskärda fjärdedel av kortlekens 40 honnörspoäng,
men med 4-4 i de objudna färgerna är det frestande
att vara med och strida om delkontraktet. Det som
talar mot det, är att du har 6 av dina 10 hp i
Jennys färg.
Men Johan svarar inte 1. I stället
bjuder han 2. Därmed har motståndarna
hunnit bjuda dina två bästa färger, så att ge sig
in i budgivningen är inte längre att tänka på. Du
passar, och strax därefter är Johan spelförare i 3 sang.
Syd
Väst
Nord
Öst
1
pass
2
pass
2
pass
3 NT
pass
pass
pass
Vad spelar du ut?
Spader två. Intressant. Du har två bra sekvenser
att starta med, men den ena färgen har bjudits två
gånger till vänster om dig och den andra är
spelförarens färg. Därmed har spader från knekt
fjärde plötsligt blivit ett bra alternativ.
När träkarlen läggs upp vet du inte vad du skall
tro.
Träkarlen (Väst)
E D 5
D kn 8 6
E 9 8 4 2
7
Du (Syd)
kn 6 4 2
5
K D kn 7
D kn 9 3
Rutern var inte så imponerande, men i högfärgerna
kan Johan nog ta många stick. Men i stället för
att ge sig på hjärtern, som ser så närliggande ut,
tar Johan för spader ess, då Bengt lågmarkerar med
spader tio, och fortsätter med ess-kung-hacka i
klöver. Från bordet sakar han en hjärter och en
ruter, medan Bengt bekänner två gånger och sedan
lägger spader nio.
Vad vet du om spelförarens kort?
Ganska mycket. Bengt hade bara två klöver; alltså
har Johan sex. Och Bengts spadermarkering, tian
följt av nian, är också upplysande. Till att börja
med var tian var en lågmarkering, så Johan har
spader kung, och nian var en längdmarkering, som
berättade om ett ursprungligen udda antal spader.
Därmed är nio av Johans kort kända: kung tredje i
spader och ess-kung sjätte i klöver.
Vad har han i hjärter?
Esset. Du kan faktiskt vara säker på det, för det
här är en situation som du och Bengt diskuterat
ganska nyligen. Om Bengt haft esset, hade han
högmarkerat för det, och om han haft fem eller sex
hackor hade han lågmarkerat hjärtern i stället för
att saka spader. När han varken gjorde det ena
eller det andra, har han något i färgen. Något som
han inte vet om det är bra eller dåligt.
Vad är det?
Kungen. Det skulle ha kunnat vara något som
dam-tia femte, men när nu damen och knekten ligger
på bordet, vet du att det måste vara kungen. I den
färgen finns alltså ingen framtid.
Därmed återstår bara ruter, och med en sekvens
där klarar till och med du av att vända med rätt
färg.
Men vilken ruter väljer du?
Damen. Om ni spelat fyrmanna hade situationen
varit mycket lättare. För straff behöver ni tre
ruterstick, och de kan ni bara få om partnern har
tian. Alltså vänder du med ruter sju. Om partnern
har tian andra i ruter blir ju färgen blockerad om
du vänder med en honnör och spelföraren vinner
sticket. Och har Öst tian - ja, då blir det
övertrick i stället för jämn hemgång. Inte hela
världen.
Men nu spelar ni partävling. Och varje stick
räknas. Här är det precis lika viktigt att hålla
kontraktet nere som att försöka straffa det, och
om det är spelföraren som har ruter tio kan ruter
sju i vända sluta med både ett och två övertrick
när du genom att vända med en honnör ser till att
ni i alla fall får fyra stick.
Så en ruterhonnör får det bli. Och att du väljer
damen i stället för kungen beror inte på att du
vill försöka lura spelföraren utan för att du vill
veta vem som har tian. Om du vänder med kungen,
kommer Bengt att lågmarkera oavsett om han har
tian eller inte; men vänder du med damen kommer
han att högmarkera för tian. Det är precis vad du
vill.
På ruter dam kryper Johan från bordet, Bengt
lägger femman och Johan trean.
Vad gör du då?
Följde du med? De två ruter som återstår är sexan
och tian, och eftersom Bengt hade lagt sin högsta
ruter (lågmarkering) om han inte haft tian kan du
lugnt räkna med att det är han som har den.
Alltså vänder du med ruter sju. Om Bengt har
tian andra och Johan släpper sticket igen finns
det inget ni kan göra, men när sitsen är som nedan
går 3 sang en straff.
10 9 3
K 10 9 4 2
10 6 5
6 4
E D 5
K 8 7
D kn 8 6
E 7 3
E 9 8 4 2
3
7
E K 10 8 5 2
kn 6 4 2
5
K D kn 7
D kn 9 3
Johan släppte även den andra rutern, men Bengt
vann med tian och fortsatte i färgen. När Johan
sedan gick in på handen i spader och godspelade
sin klöver kunde du ta straffen med ruter kung.
Du ser att Johan hade gjort det svårare för er
om han tagit för ruter ess med ens. När han sedan
spelar spader till kungen och klöver till dig är
det inte så lätt att fortsätta med ruter sju, även
om Bengt högmarkerat. Har Bengt tian andra i ruter
går kontraktet hem med ett övertrick om Johan
vågar maska i hjärter, när du genom att ta för
dina ruterhonnörer i alla fall ser till att hålla
kontraktet nere i jämn hemgång.
Men om Bengt är på alerten igen, kan han saka så
att du vet vad du skall göra även i den
situationen.
Ser du vad?
Han skall lägga hjärter tio. Inte som en
lågmarkering utan för att berätta om ett udda
antal hjärter. När man första gången sakar från en
färg är det fråga om en hög- eller lågmarkering,
såvida inte partnern vet vad du har i färgen. Det
gör du här. Och Bengt vet att du vet. När han
sakade spader tio i stället för att hög- eller
lågmarkera hjärtern berättade han indirekt om
något i den färgen. Men du vet inte ifall han har
ett udda eller ett jämnt antal hjärter. Och när
han lägger hjärter tio och berättar om ett udda
antal, kan du placera Johan med fördelningen
3-3-1-6. Då kan du vända med ruter sju och ta in
den straff ni så väl förtjänar.
Det här var ett svårt resonemang, det skall
villigt medges. Men principen att du längdmarkerar
när partnern vet vad du har i en färg är så viktig
att den förtjänar att komma på pränt.
Kunde Öst ha spelat bättre?
Ja. Att spela ess-kung-hacka i klöver var mindre
lyckat av två skäl. För det första berättade det
väldigt mycket om sitsen, eftersom Bengt fick
möjlighet att saka, och för det andra godspelade
det två klöverstick till försvaret. Om Öst i
stället släppt runt klöver sju hade du kommit in
och vänt med ruter. Men genom att släppa den och
även släppa nästa ruter, ställer Johan er inför
ett dilemma. Om ni inte fortsätter med ruter,
ställer han hemgången i klöver, men spelar ni en
ruter till kan han godspela bordets femte ruter
och senare maska i hjärter. Då får han sina nio
stick.
Att tänka på Bland det svåraste som finns när man spelar
bridge är att glömma de dumheter man gjorde på den
förra brickan. Och bland det bästa som finns är
att hjälpa partnern att få dem ur huvudet.
När motståndarna bjudit dina bästa färger, är
det ofta klokt att spela ut en annan.
Försvarets viktigaste vapen är hög- och
lågmarkeringar. Vet partnern i vilka färger du har
din styrka, kan han ofta spela bättre försvar än
om han famlar i blindo.
När du har hög- eller lågmarkerat i en färg och
den färgen spelas en gång till, kan du hjälpa
partnern med korträkningen genom att påbörja en
längdmarkering av din ursprungliga längd: högt för
udda, lågt för jämnt.
När du har en färg på minst fyra kort med en
trekortssekvens i och vet att spelföraren eller
träkarlen har minst fyra kort där, kan det vara
klokt att vända med det näst högsta kortet från
sekvensen, t.ex. knekten från D-kn-10-3, så att
partnern högmarkerar om han har det närmast lägre
kortet (nian i detta fallet).
Om du har en lång färg att saka från, men ändå
lägger ett kort från en annan färg, betyder det
att du har något känsligt i den långa färgen.
När man som spelförare godspelar en långfärg
och måste förlora minst ett stick i färgen, är det
ofta bra att göra det tidigt, utan att ta ut
topparna i färgen. I annat fall kanske man ställer
för många stick till försvaret.