From - Fri May 09 20:56:24 1997
Received: from mailgw1.swip.net (mailgw1.swip.net [193.12.122.145])
by mailbox.swip.net (8.7.6swip/8.7.3) with ESMTP
id UAA12647 for Fyll i
nedanst=E5ende och klicka p=E5 Skicka nu!,
s=E5 =E5terkommer vi snarast. B=E4sta H=E4lsningar | INNEH=C5LL=
| F=D6RORD
| HTML<=
/strong> | F=D6RSTA SIDAN Orginalversion skriven av Jeff M.Glover. Hans suver=E4na
hemsida: www.glover.com=
Den h=E4r sidan =E4r endast t=E4nkt som en guide,
inte som en bibel. Jag uppmuntrar dig till att g=F6ra din hemsida
precis som du vill ha den, utan att ta h=E4nsyn till vad n=E5n
snubbe s=E4ger =E4r "kasst" eller "tr=E5kigt." Utseende och stil =E4r en fr=E5ga om din=
personliga smak och stil, inte n=E5gon annans. Regler =E4r till f=F6r att brytas. Jag borde
veta
Jag har brutit mot en del sj=E4lv! Det =E4r din sida.
Det =E4r din stil. Det =E4r ditt
n=E4t. | INNEH=C5LL=
| F=D6RORD
| HTML<=
/strong> | F=D6RSTA SIDAN
Om du placerar v=E5r Logotype med
best=E4llningsknapp p=E5 din hemsida,
=
s=E5 skall vi bel=F6na dig allteftersom kunder best=E4ller
varor fr=E5n oss.
Karl Karlson VD
| BAKGRUNDER=
& F=C4RGER | =
font>LJUD | PUBLICERA=
| BRA & D=C5LIGT | L=C4NKSAMLING
Vad man ska g=F6ra och inte g=F6ra p=E5 sin
hemsida.
En =F6vers=E4ttning av Gustaf Bratt.
Man SKA...
Man Ska INTE...
Anv=E4nda Unika Bilder. Genom att
anv=E4nda din egen unika grafik s=E5 blir det en ny visuell
upplevelse f=F6r bes=F6karna. Om du inte vet hur man
anv=E4nder ett grafikprogram s=E5 har du nu ett mycket bra
sk=E4l till att ta dig tid att l=E4ra dig ett.
Anv=E4nda Samma Tr=E5kiga Bilder Som
Alla Andra G=F6r. Ni har alla sett dem... Den d=E4r
3D-animationen av en snurrande jordglob. Eller...
Email-animationen av ett brev som viker ihop sig sj=E4lvt
och hoppar ner i ett kuvert. Eller... Den
regnb=E5gsf=E4rgade linjen som man ser =F6verallt. Eller...
De pastellf=E4rgade bollarna. Vi gr=E5ter blod n=E4r vi ser
dem!!! G=F6r din egen grafik!
Man SKA...
Man Ska INTE...
Anv=E4nda Java Som Har N=E5got Syfte.
Om du ska ha med java p=E5 din sida s=E5 se till att den
=E4r bra till n=E5gonting. Att bara l=E4gga till lite java
f=F6r att "visa att du kan det" kan vara
irriterande. Speciellt eftersom det saktar ner din
browser medans java-appleten =E4r ig=E5ng.
Anv=E4nda On=F6dig Java. Det finns
tonvis av jobbiga Java-applets d=E4r ute, av vilka dom
flesta inte =E4r till n=E5gon nytta alls eller buggar ur
innan dom ens har kommit ig=E5ng. Och t=E4nk inte ens p=E5
att anv=E4nda det d=E4r "ticker-tape statusbar"
scriptet. Det =E4r extremt irriterande att inte kunna se
sin statusruta!!! Det var "coolt" i ungef=E4r 2
sekunder.
Man SKA...
Man Ska INTE...
Anv=E4nda Inbyggda Plug-ins. Om du
anv=E4nder de fr=E5n b=F6rjan inbyggda programmen (Plug-ins)
hos de popul=E4raste surf-verktygen s=E5 =E4r det mera
troligt att att din sida kommer att fungera p=E5 din
bes=F6kares dator/browser kombination. T.ex., f=F6r n=E5gra
m=E5nader sedan s=E5 kunde man b=E4dda in Quick-Time filmer
p=E5 websidor, men det var inte en s=E5 bra ide, eftersom
de flesta surf-verktygen inte hanterade dem s=E5 bra. Men
nu n=E4r Quick-Time Plug-in kommer som standard med
Netscape Navigator och Internet Explorer s=E5 kan du vara
ganska s=E4ker p=E5 att det kommer att fungera problemfritt
i din bes=F6kares browser.
Anv=E4nda Plug-ins Som Inte Finns
Fr=E5n B=F6rjan. Att kr=E4va av din bes=F6kare att
han/hon m=E5ste ladda ner och installera en plug-in f=F6r
att se det mesta av dina sidor =E4r inte speciellt
sn=E4llt. T.ex. Shockwave =E4r kanske roligt och l=E4tt att
programmera i, men att tvinga din bes=F6kare att
installera Shockwave f=F6r att kunna uppleva din hemsida
=E4r tamt. S=E4tt g=E4rna lite Shockwave p=E5 din sida men
f=F6rvarna is=E5fall att du anv=E4nder det. Detsamma g=E4ller
f=F6r Quick-Time filmer och st=F6rre ljud som tar l=E5ng tid
att ladda. Det =E4r ingenting som =E4r mer irriterande =E4n
att se alla trasiga plug-in ikoner =F6ver hela sidan, bara
f=F6r att jag v=E4grar att installera varenda liten
problemsp=E4ckad plug-in som finns.
Man SKA...
Man Ska INTE...
Anv=E4nda Sm=E5 Klickbara Bilder (Image
Maps). Sm=E5 bilder laddas snabbt vilket g=F6r att
bes=F6karna kan anv=E4nda dem mycket snabbare f=F6r att
komma dit de vill. Bra exempel p=E5 klickbara bilder =E4r
sm=E5 bilder och interaktiva bilder.Oavsett hur stor din
Image Map =E4r s=E5 ha alltid med textlinkar nedanf=F6r. Det
g=F6r att dina bes=F6kare vet vilka l=E4nkar som finns
tillg=E4ngliga p=E5 "Image Mappen", och vilka
l=E4nkar de redan har bes=F6kt. Om de vill kan de ocks=E5
anv=E4nda textl=E4nkarna utan att v=E4nta p=E5 att
"Image Mappen" skall laddas.
Anv=E4nda Stora Image Maps. Att
g=F6ra stora Image Maps med bara en eller tv=E5 l=E4nkar p=E5
dem =E4r sl=F6seri med tid & utrymme. Det =E4r mycket
irriterande att v=E4nta p=E5 en STOR Image Map att laddas
ner, f=F6r att sedan uppt=E4cka att det =E4r tv=E5 l=E4nkar
p=E5 den. Du kommer troligen att uppt=E4cka att de flesta
anv=E4ndare som ser en STOR Imagemap laddas, kommer att
vara l=E5ngt borta innan den ens har hunnit laddas
halvv=E4gs. Vad som kan vara =E4nnu v=E4rre =E4r att det ofta
inte =E4r uppenbart vad man kan klicka p=E5 och inte. Tro
mig n=E4r jag s=E4ger att
Klickbara bilder kanske ser
bra ut i dina =F6gon, men det =E4r inte vad dina bes=F6kare
tycker.
Man SKA...
Man Ska INTE...
Testa Sin Sida I Olika
F=F6nsterstorlekar. Genom att testa dina sidor s=E5
f=F6rs=E4krar du dig om att din bes=F6kare l=E4tt kan se allt<=
/b>
inneh=E5ll vilken f=F6nsterstorlek han eller hon =E4n har.
Jag testar mina sidor fr=E5n 470 bildpunkter brett (det
=E4r den ursprungliga storleken p=E5 Netscape 2.0 med en
Mac) till helsk=E4rm p=E5 min 21" monitor. (Vars=E5god
och =E4ndra storleken p=E5 sk=E4rmen
Det ska se bra ut
med vilken bredd som helst. Det samma g=E4ller f=F6r
n=E4stan alla andra av mina sidor
) Detta =E4r =E4nnu
mera viktigt om du anv=E4nder frames. Sidor med frames kan
se riktigt riktigt d=E5liga ut med en smalare bredd.
Anta Att Alla Har En Lika Stor Sk=E4rm
Som En Sj=E4lv. Om du g=F6r din sida och grafik f=F6r
att passa en st=F6rre monitor, s=E5 kommer m=E5nga av dina
bes=F6kare inte att kunna titta p=E5 din sida som du hade
t=E4nkt dig. Och =E4nnu v=E4rre =E4r att m=E5nga av dina
bes=F6kare inte kommer att kunna l=E4sa texten utan att
scrolla fram och tillbaka, vilket =E4r V=C4LDIGT irriteran=
de.
Om du anv=E4nder frames =E4r du tvungen att s=E4nka bredden
under det normala p=E5 din grafik, s=E5 att du g=F6r plats
f=F6r det extra utrymmet som "framsen" kan ta
upp.
Man SKA...
Man Ska INTE...
Anv=E4nda En Smart Design. Undvik
att anv=E4nda "skrikiga" bakgrunder och att
=E4ndra den ursprungliga f=E4rgen p=E5 texten. Om du =E4nd=E5
best=E4mmer dig f=F6r att =E4ndra textf=E4rgerna s=E5 v=E4lj
f=E4rger som passar till bakgrunden, eller leta upp en
sida som har f=E4rger som du tycker om och anv=E4nd dem.
Det kr=E4vs skicklighet och erfarenhet att visa upp en
vinnande f=E4rgkombination, och om du inte har erfarenhet
s=E5 l=E5t en expert sk=F6ta om den biten.
Anv=E4nda En Mumbo-Jumbo Design.
Av utseendet att d=F6ma p=E5 vissa hemsidor s=E5 kan man tro
att upphovsmannen tror att han =E4r Andy Warhol. Ni har sett dem
De d=E4r sidorna som presenterar sig med n=E5gra knappar
och man =E4r tvungen att gissa sig till vilken som g=F6r
vad, eftersom de otydliga bilderna p=E5 dem inte hj=E4lper
en ett smack. "Mumbo-Jumbo" fungerar utm=E4rkt
om du =E4r Andy Warhol (vilket =E4r h=F6gst
osannolikt) eller om du f=F6rs=F6ker skapa en "Metafor
f=F6r v=E4rldsfreden". Men p=E5 internet s=E5 f=F6redrar
de flesta att man g=E5r rakt p=E5 sak med direkt
information, hellre =E4n att man ska beh=F6va gr=E4va sig
igenom n=E5got som enligt din uppfattning =E4r ett
"m=E4sterverk".
Man SKA...
Man Ska INTE...
G=F6ra Animationer Som Inte =C4r
Ryckiga. Om du g=F6r gif-animationer s=E5 se till att
anv=E4nda "inter-frame delays" f=F6r att sakta
ner dem. Om du inte g=F6r detta kommer animationen att
spelas upp med h=F6gsta farten. Medan h=F6gsta farten p=E5
din dator kan se hur bra ut som helst, s=E5 kanske den ser
f=F6rsk=E4cklig ut p=E5 en snabbare dator. S=E5klart beror
det p=E5 vad animationen f=F6rest=E4ller. Om det =E4r
en loopande animation s=E5 s=E4tt in lite uppeh=E5ll mellan
bilderna och extra uppeh=E5ll p=E5 den sista bilden s=E5 att
dina bes=F6kares =F6gon f=E5r vila lite innan animationen
s=E4tter ig=E5ng igen.
G=F6ra Spastiska Animationer.
Animationer som spelas upp f=F6r snabbt v=E4ldigt
irriterande! Senast jag tittade p=E5 en sida som hade ett
g=E4ng spastiska animationer tror jag att jag n=E4stan fick
puls=E5derbr=E5ck. Det =E4r pl=E5gsamt att titta p=E5 din sida
med alla f=F6r snabba animationer
Sakta ner dem
eller g=F6r dig av med dem!
Man SKA...
Man Ska INTE...
G=F6ra Anv=E4ndbara Frames. Frames
kan f=F6rb=E4ttra dina sidor avsev=E4rt
Men dom kan
ocks=E5 dra ned betyget kraftigt. Planera din hemsida
noggrant och planera ocks=E5 anv=E4ndandet av frames extra
noggrant. Om du n=F6dv=E4ndigtvis vill anv=E4nda frames s=E5 s=
e
till att du l=E4nkar dina f=F6nster p=E5 r=E4tt s=E4tt,
annars kan din bes=F6kare hamna i en mycket trasslig
"framer=F6ra"!
G=F6ra Frames Bara F=F6r Att Man Kan.
Ok, wow. Jag =E4r imponerad. Du har frames! Ok.
Schysst
nu m=E5ste jag v=E4nta p=E5 att fem sidor ska
laddas, och alla SAMTIDIGT! Och alla fem sidor har
miljoner bilder. Trevligt
Smart
Jag sticker
h=E4rifr=E5n
Man SKA...
Man Ska INTE...
Kommma Med UNIKT Inneh=E5ll. Jag
kan inte betona vikten av detta tillr=E4ckligt m=E5nga
g=E5nger. Alla fr=E5gar mig j=E4mt, "Hur g=F6r du f=F6r
att f=E5 s=E5 m=E5nga tr=E4ffar p=E5 dina sidor?" Svaret
=E4r enkelt. Ha n=E5got intressant att s=E4ga! Jag fr=E5gade
en internetkompis h=E4romdan vad hon hade f=F6r webadress
och d=E5 sa hon, "Jag har ingen." Jag fr=E5gade
varf=F6r? Du sysslar ju med html p=E5 jobbet!" Och d=E5
sa hon, "D=E4rf=F6r att jag inte har n=E5got intressant
att s=E4ga." Fundera p=E5 det.
G=F6ra Bara L=E4nkar Och En
E-mailadress. K=F6tt p=E5 benen. Det =E4r vad folk vill
ha p=E5 en websida. Inte bara en massa l=E4nkar. Det =E4r
inte f=E5 g=E5nger som n=E5n har sagt till mig, "=C5hhh!
Jag har en hemsida! H=E4r =E4r min adress." Sen n=E4r
jag kommer dit s=E5 =E4r det ungef=E4r en miljon l=E4nkar och
ibland inte ens en emailadress! Ha n=E5gonting att s=E4ga!
Vi kan skaffa l=E4nkar var som helst.
Man SKA...
Man Ska INTE...
Skaffa L=E4nkar Som Har Med
Inneh=E5llet Att G=F6ra. Om din hemsida handlar om
flygplan s=E5 ha l=E4nkar till flygplansgrejer, ok?
G=F6ra L=E4nkar Till Sj=E4lvklara Saker.
Skapa inte l=E4nkar till Yahoo & Alta Vista, &
Lycos. Jag tror att vi alla vet hur vi kommer dit
=E4nd=E5.
Man SKA...
Man Ska INTE...
Hj=E4lpa Andra. Det h=E4r med
internet =E4r nytt f=F6r alla. Det finns inget r=E4tt eller
fel s=E4tt att g=F6ra sin sida. Allt du kan g=F6ra =E4r att
lyssna p=E5 vad de "s=E5 kallade experterna" (som
mig) har att s=E4ga och se till att ta det hela med en
nypa salt. Om du har n=E5got att s=E4ga om webdesign
s=E5 s=E4g det inte bara till mig
Utan l=E4gg upp det
p=E5 n=E4tet s=E5 att alla kan se det!
Smutskasta Vissa Hemsidor.
Uppmuntra inte st=E4llen som utser "the worst of the
web." Det =E4r of=F6rsk=E4mt och arrogant av de
m=E4nniskorna att tro att de kan best=E4mma vad som =E4r bra
och vad som =E4r d=E5ligt. Jag vet att jag spenderar en hel
del tid p=E5 mina sidor och jag =E4r ganska stolt =F6ver
dem. Precis som jag =E4r s=E4ker p=E5 att du =E4r =F6ver de
sidor som du har gjort. N=E5gon som s=E4ger att dina sidor
=E4r "de s=E4msta" =E4r v=E4ldigt elak. Jag
f=F6redrar att min sajt blir poul=E4r genom att andra
s=E4ger att den =E4r bra, inte d=E5lig.
| BAKGRUNDER=
& F=C4RGER | =
font>LJUD | PUBLICERA=
| BRA & D=C5LIGT | L=C4NKSAMLING
=
=



=
=
=
=
=
=
=
=
Prenumerera gratis p=E5 Sveriges st=F6rsta tips-mail!
V=E4lj bland nedanst=E5ende alternativ genom att fylla i din e-post-adres=
s och klicka p=E5 'Skicka best=E4llningen'.
Samtliga tj=E4nster =E4r sj=E4lvklart helt gratis och vem som helst f=E5r=
prenumerera!
Tillbaka till Huvudsidan
Copyright (c) 1997 Internat=
ional Data Group. Reproduktion av hela eller delar av informationen p=
=E5 den h=E4r webtj=E4nsten utan godk=E4nnande av International Data Grou=
p =E4r f=F6rbjudet. PC f=F6r Alla och PC f=F6r Allas logotyp =E4r Interna=
tional Data Groups varum=E4rken.
=F6versatt till svenska av Max Zomborszki
Juni, 1996
Uppdaterad Maj, 1997
= Skulle du hitta eventuella fel i spr=E5kbruk eller stavfel, var = v=E4nlig kontakta mig s=E5 kan ja= g =E5tg=E4rda dem.
T=E4nk bara p=E5 att dessa regler =E4r vanligt sunt f=F6rnuft och p=E5 = intet s=E4tt kompletta. Anv=E4nd n=E4tet vist och kanske m=F6ts vi d=E4r.=
/Max Zomborszki
Detta dokument f=F6ruts=E4tter att l=E4saren =E4r bekant med de datorterm=
er och protokoll som omn=E4mns.
Kopiering och spridning av detta dokument, i sin helhet eller =
delar av det, till=E5ts f=F6rutsatt att dokumentet =E4r intakt eller =
att citat ges korrekta referenser.
Eventuella bidrag, =E4ndringar eller r=E4ttelser skickas till med =
e-post till rinaldi@acc.fau.edu. (se dock ovan).
Wes Morgan vid University of Kentucky, Engineering Computing =
Center, f=F6rtj=E4nar ett speciellt tack f=F6r sina r=E5d.
Pete Hoyle,William & Mary; Timothy A. Torres, San Jose State =
University; Paul Brians, Washington State University ; Paul F. =
Lambert, Bentley College; Philip M. Howard, Saint Mary's =
University; Gordon Swan, Florida Atlantic University; Pauline =
Kartrude, Florida Atlantic University; Beth Taney, Penn State; =
Debbie Shaffer, Penn State and USDA-CIT; Henry DeVries, Cornell; =
Jim Milles, SLU Law Library; Martin Raish, State University of =
New York at Binghamton; Steve Cisler, Apple Corporation; Tom =
Zillner, Wisconsin Interlibrary Services; Tom Goodrich, Stanford =
University; Jim Gerland, State University of NY at Buffalo; Ros =
Leibensperger, Cornell; Paul White, Northern Michigan University; =
Marilyn S. Webb, Penn State, Judith Hopkins, State University of =
NY at Buffalo, Ros McCarthy.
Internet, n=E4tet, =E4r inte ett enda n=E4tverk utan snarare tusentals =
sm=E5 n=E4tverk som har kopplats ihop och till=E5ter att trafik =
passerar mellan och igenom dem. Trafik som skickas ut p=E5 =
internet kan passera genom flera olika n=E4tverk innan den kommer =
fram till den t=E4nkta mottagaren. Det =E4r d=E4rf=F6r viktigt att =
anv=E4ndarna =E4r medvetna om den belastning de olika sm=E5 n=E4tverken =
uts=E4tts f=F6r.
Som anv=E4ndare vid ett n=E4tverk, kan man ibland ha till=E5telse att =
utnyttja resurser vid ett annat n=E4tverk (och/eller n=E4tverk/system =
anslutna till det n=E4tverket). Varje n=E4tverk/system har sina egna =
regler och f=F6reskrifter. Handlingar och bruk som till=E5ts av ett =
system kan vara f=F6rbjudet eller under strikt kontroll i n=E4sta. =
Det =E4r du som anv=E4ndare som ska se till att du f=F6ljer de regler =
som dessa andra n=E4tverk satt upp. Kom dock ih=E5g att bara f=F6r att =
du kan g=F6ra n=E5got inneb=E4r det inte att du b=F6r g=F6ra det.
Anv=E4ndandet av n=E4tverket =E4r ett privilegium, inte en r=E4ttighet. =
Detta privilegium kan n=E4r som helst bli indraget, f=F6r en kortare =
period, p=E5 grund av missbruk. Missbruk skulle kunna vara till =
exempel spridande av olaglig information via ett system, =
ol=E4mpligt spr=E5kbruk i privata eller offentliga meddelanden, =
spridande av meddelande som kan resultera i skada f=F6r mottagarens =
arbete eller systemresurser, spridande av kedjebrev eller =
mass-spridande av brev till listor eller enskilda personer och =
allt annat anv=E4ndande som skulle kunna orsaka =F6verbelastning av =
n=E4tverk och p=E5 annat s=E4tt hindra personers arbete.
Permanent avst=E4ngning kan bli p=E5f=F6ljden av upprepat missbruk =
efter att en r=E4ttslig panel sammankallats f=F6r att bed=F6ma =
eventuella disciplin=E4ra p=E5f=F6ljder efter n=E4tmissbruk.
F=D6RORD
TACK
INTRODUKTION
ELEKTRONISK POST OCH FILER - ANV=C4NDARANSVAR
Inneh=E5llet i och underh=E5llet av en anv=E4ndares diskutrymme ligger p=E5=
=
anv=E4ndarens ansvar.
=
TELNET-PROTOKOLLET
ANONYM FTP - FILE TRANSFER PROTOCOL
ELEKTRONISK KOMMUNIKATION
(E-post, LISTSERV grupper, Mailinglistor, Usenet)=
CENTER>
LISTSERVRAR/ MAILINGLISTOR/ DISKUSSIONSGRUPPER
LISTSERVRAR
N=E4r det g=E4ller meddelandet som ska skickas till serveradresse=
n skriver du det oftast i kroppen av meddelandet. Exempel kan till exempe=
l vara:
SUBSCRIBE listnamn ditt_f=F6rnamn ditt_efternamnWORLD WIDE WEB (WWW) OCH HEMSIDOR
DATORETIKENS TIO BUDORD
BIBLIOGRAFI
Kehoe, Brendan P. "A Beginner's Guide to the Internet: Zen and th=
e Art of the Internet", First Edition, January 1992.
Shapiro, Norman, et al. "Towards an Ethics and Etiquette for Elec=
tronic Mail"., Santa Monica, CA: Rand Corporation (publication R-3283-NS=
F/RC), 1985.
Von Rospach, Chuq. "A Primer on How to Work With the USENET Comm=
unity"
Horton, Mark; Spafford, Gene. "Rules of conduct on Usenet"
"A Guide to Electronic Communication & Network Etiquette", revise=
d and submitted by Joan Gargano, edited by Ivars Balkits, Computing Servi=
ces- University of California Davis. =
"Heartland Free-Net Registered User Guidelines", Bradley Universi=
ty, Peoria, Il.
"Terms and Conditions of Membership and Affiliation", CREN Inform=
ation Center, October 25, 1990
"Electronic Mail and Networks: New Tools for Institutional Resear=
ch and Planning." by Dan Updegrove, John Muffo and Jack Dunn, University=
of Pennsylvania.
"Exploring Internet Training Series, Module 1- Exploring Internet=
:Using your Computer to Communicate", by Deborah Shaffer, ES-USDA, CIT an=
d Pennsylvania State University, Henry DeVries; Extension Electronic Tech=
nology Group, Cornell University; Gregory Parham, ES-USDA, CIT. =
"Exploring Internet Training Series, Module 2- Mail-based Informa=
tion Delivery: Alamanac and Listservs". by Deborah Shaffer, ES-USDA, CIT =
and Pennsylavia State University; Henry DeVries, Extension Electronic Tec=
hnology Group, Cornell University; Gregory Parham, ES_USDA, CIT.
=D6versatt och HTMLiserad av Max Zomborszki
URL://www.e.kth.se/esekt/help/netiquette/guiden.html
Uppdaterad 1997-06-05
--------------339C20F02EC3--
From - Mon Jun 16 05:59:00 1997
Received: from mailgw2.swip.net (mailgw2.swip.net [193.12.122.161])
by mailbox.swip.net (8.7.6swip/8.7.3) with ESMTP
id WAA25641 for
Martinsson-gruppen är sedan 1986 noterad på OTC-listan. Det innebär att företaget är ett av de äldsta på OTC-listan. Martinsson-gruppen arbetar med flera typer av affärsverksamheter och är i vissa situationer en distributör medan företaget i andra situationer är en återförsäljare.
Ägarstocken består av cirka 1 500 aktieägare av olika storlek.
-Ägarbilden påverkar oss naturligtvis, säger Hans Löbel, VD för Martinsson-gruppen.
-Vi är förvisso vana vid att vara börsnoterade, men fortfarande kan det ibland vara frustrerande att arbeta med börsens regler om öppenhet. Det är trots allt svårare att arbeta när man inte kan dölja någonting, utan alltid måste presentera sitt resultat, även om man av olika anlednigar kanske skulle önska att så inte var fallet, fortsätter Hans Löbel.
Löbel tycker dock inte att det negativa med öppenhetskraven vid en börsnotering är övervägande. Tvärtom ser han många positiva effekter av en börsnotering.
-Det hjälper oss mycket i affärerna. Att vara noterad på börsen ger en viss kvalitetsstämpel och en stor konkurrensfördel. Martinsson-gruppen får en större trovärdighet, kanske mycket beroende av att börsnoteringen ställer hårda krav på såväl redovisning som öppenhet. Och sedan syns det vad placerarna tycker om oss på vår aktiekurs, säger Löbel.
Det senare kan i vissa fall vara ett problem för Martinsson-gruppen. När IT-bolag i allmänhet skrivs ner i bredare medier påverkas även Martinsson-gruppens börskurs påtagligt.
-Det är i och för sig inget större problem för oss rent affärsmässigt med svängningar i vår börskurs, så länge aktierna inte tappar enormt mycket i värde. Däremot så påverkar aktiekursen klimateten i företaget och det kan vara mycket trögt att få igång medarbetarna om kursen oförtjänt sjunker mycket, menar Löbel.
Att IT-branschen på något sätt skulle vara unik som börsfenomen tycker han dock inte.
-Vi ser ungefär samma tendens även inom andra segment. Om ett skogsbolag skrivs ner tenderar även andra bolag få kurssvängningar. Det är förmodligen lika omotiverat som när IT-bolagen drabbas, säger Hans Löbel.
Inet tror inte på börsen
Göteborgsbaserade Inet Data har på fyra år blivit Sveriges största PC-byggare. Företaget hade till april 1997 omsatt 84,5 miljoner kronor och bygger nästan 100 datorer om dagen. Inet ägs av VDn Bob Rezvani och marknadschefen Gert Andersson.
-En börsintroduktion är ingen garanti för att ett företag är framgångsrikt, säger Bob Rezvani.
Claes Wellton, huvudägare i Lap Power, hade nyligen sålt två miljoner B-aktier i företag och därmed minskat sitt innehav från 34,4 och 40,7 procent till 27,8 respektive 35,4 procent av kapital och röster, när IT.branschen talade med Rezvani.
-Det här stärker ytterligare min skepsis mot att en börsnotering skulle vara en trovärdighetsfaktor. Wellton säljer sina egna aktier, det betyder ju att han inte tror på sin egen affärsidé, menar Bob Rezvani.
Rezvani köper inte finansiella argument som att Wellton kanske ägnar sig åt sund riskspridning eller, såsom det ryktats, behövt kontanter av privata orsaker.
-En av anledningarna till att Inet Data lyckats är faktiskt att vi trott på det vi gör. Jag och Gert Andersson äger företaget tillsammans och det är även vi som förlorar om vi gör dåliga affärer. Det gör att leverantörerna litar på oss. Varför skulle vi sälja? Vi tror på vårt företag och våra affärsidéer, säger Rezvani.
Inet Data har mycket snabbt ökat sin produktion och kapitalflöde. Detta går inte utan en stark kapitalbas. Rezvani menar dock att det är möjligt att få in kapital utan att ändra ägarförhållandena.
-Vi har arbetat med långtidskrediter mot framförallt utländska långivare. Till skillnad från många andra backar vi aldrig ur affärer, även om vi skulle kunna tjäna pengar på det för studen. Även det bygger trovärdighet och skapar en bild av Inet Data som solid affärspartner, säger Rezvani.
Att det kan vara svårt för svenska företag att få riskkapital är Bob Rezvani mycket medveten om. Han har själv lidit av dylika problem.
-Sverige har oerhört dåligt rykte utomlands. Vi ligger i nivå med Italien. Många svenska företag söker fly sina skulder och det skapar naturligtvis ett rykte som gör det svårt för seriösa företag, säger Rezvani.
-Vi har dock haft en hel del tur. Dels har många inom landet varit vänliga mot Inet Data trots vår tidigare smala kapitalbas, dels har vi haft mycket fina kontakter med våra leverantörer i Asien, då företrädesvis i Taiwan och Hong Kong, fortsätter han.
Om framtiden har Rezvani dystra visioner.
-Marknaden är oerhört svag. Det tycks som om den är mättad. Vi siktar nu på att lära oss hantera marknadssvängningarna och och förstå hur de mekanismer som påverkar marknaden fungerar. De aktörer som är klumpigast, störst och även minst kommer att få det svårast, på grund av de krympande marginalerna och den minskade försäljningen. Det finns dock ingen anledning att försöka fly till Stockholmsbörsen för att rädda sina pengar. Ett sådant förfarande är inte seriöst. Vi tar personligt ansvar, även när det går sämre. Sådant skapar förtroende, säger Bob Rezvani allvarligt.
Mikael Pawlo
WebPocket@pagina
Webmaster och ett nytt media
--- av Anders Hedman
Detta är utdrag ur boken Wemaster - handboken
Innehållsförteckning för utdraget:
Jag har valt att kalla det här kapitlet för Första generationens websidor, och många skulle kanske påstå att vi är inne i andra, om inte tredje, generationen nu. HTML 1.0 skulle då vara utmärkande för den första, 2.0 för den andra och 3.0 för den tredje. Dessa snabba byten i standarder ger oss intrycket att vi kommit långt med konsten att skapa websidor och bygga webplatser. Men frågan är om vi inte bara knappt börjat. Som nämndes tidigare tog det ett antal decennier innan böckernas grundläggande struktur blev allmänt accepterad.
På webben kommer säkerligen en liknande utveckling att ske. Utvecklingen blir inte densamma, den kanske aldrig kommer att nå fulländning, den kanske kommer att i framtiden ständigt ta nya former. Men vid någon tidpunkt borde vi nå någon form av stabilitet vad gäller utnyttjandet av webben, för det är under relativt stabila förhållanden som den stora massan kan komma att få nytta av webben.
Om webben ska kunna nå samma popularitet som andra media krävs det att människor känner sig hemma där. Med andra ord, de vet vad de ska göra i olika situationer och kan med lätthet, mer eller mindre omedvetet tolka de intryck de får. Det krävs alltså en slags regelbundenhet i form av strukturer, funktioner och formgivning som drar massorna till sig.
Dit är vi på väg, men än så länge experimenteras det mest. I motsats till vad de flesta tror finns det, exempelvis, inte mycket data på webbens sidor. Videohyrbutiken nedför gatan innehåller mer lagrad data (ca 8 TB) och USA:s Library of Congress har betydligt mer data (ca 20 TB) lagrad än den mängd av HTML/text som finns lagrad på webben (ca 200 GB). Ingen vet dock hur mycket annan data som är länkad till webben (bilder, videofilmer, ljudfiler, program mm), allt enligt de ambitiösa på www.archive.org som försöker skapa en slags spegelbild av webben.
Att det här kan komma att ändras snabbt behöver väl knappast sägas. Att webben kommer att få en fortsatt ökad tillväxt är inte klart det heller. Tänk på vad som hände med Gopher, från att ha varit mycket populärt har det i dag fått ge vika för WWW. Mycket talar för att VRML kommer att konkurrera mer och mer med traditionella websidor, bl a därför att tre dimensioner är bättre än två. Vi lever i en fysisk värld som är mer lik de man skapar med VRML än med HTML. Om den här kopplingen är stark nog, skulle den kunna leda till att folk föredrar VRML snarare än HTML.
[ Tillbaka till innehållsförteckningen ]
Viss kan det vara både roligt och intressant med ny teknik, och på webben finns det mycket sådan. HTML utvecklas och muteras och det händer mycket på Java- och plugin-sidan. Det kan därför lätt bli så att man stirrar sig blind på tekniken och låter helheten komma i andra hand.
Generellt sett är det ett gott råd att göra tvärtom. Se till helheten och låt tekniken komma i andra hand. Jag drar mig till minnes en kollega som arbetar som DTP-lärare. Han menar på att utbildningarna i dag ofta är centrerade kring de verktyg som eleverna får använda. Han kallar sådana utbildningar för leverantörsutbildningar och menar då att de är till stor del skapade av de som säljer DTP-programmen. En kurs i något av programmen består då ofta av att man lär ut funktionerna i programmet, i stället för att ta upp hur verktyget kan användas i olika större sammanhang.
Sådana leverantörsutbildningar verkar dominera på webben (Netscape Navigator, Microsoft Explorer, JAVA, Shockwave m fl), mycket beroende på att det finns så få personer med känsla för hur verktygen ska användas.
Vad gör man då i detta ständigt föränderliga landskap? Det beror naturligtvis på vilken publik man har och vad de förväntar sig, men i regel är enkelhet en bra riktlinje. Använd inte mer teknik än du behöver.
Jag ser dagligen avskräckande exempel på webben, då företag och privatpersoner gör sitt bästa för att kombinera så mycket teknik som möjligt på samma websida och skapar någonting färgglatt animerat som tvingar mig att ta sjösjukepiller för att kunna surfa vidare.
[ Tillbaka till innehållsförteckningen ]
Den här boken kommer inte att ta upp så mycket om HTML-element. Det tror jag nämligen att du redan kan en hel del om. Däremot kommer den att ta upp problematiken med de utökningar till HTML som gjorts av Netscape och Microsoft, samt den kommande HTML+/3.0-standarden.
Framförallt Netscape har kritiserats hårt för att introducera sina egna märken, något som Microsoft också gjort på senare tid. Många har varit, och är, oroliga över att Netscapes beteende i det här avseendet kommer att leda till en slags uppsplittring av webben i mindre delar som bara går att nå med respektive fabrikants egna läsare.
Man kan också kritisera Netscape för att inte ha implementerat alla märken i HTML+/3.0, exempelvis stilmallar, innan man hittade på roliga saker som FONT SIZE och FONT COLOR vilkas användningsområden är klart begränsade. Dessutom har man hävdat att de typer av utökningar som innebär att man jobbar med layoutmässiga element snarare än rent strukturella går emot själva tänkandet i HTML. Språket är inte tänkt som ett sidbeskrivningsspråk (som exempelvis Postscript) utan snarare ett strukturbeskrivningsspråk med vilket sidors logiska/funktionella uppbyggnad beskrivs.
Andra menar att Netscape är så stora att det är lika bra att de etablerar och driver fram en standard, eftersom utvecklandet av den gemensamma standarden HTML 3.0 tar för lång tid. Dessutom kan man ofta skriva HTML-kod med utökningar som, även om de bara fungerar med vissa läsare, ignoreras av andra utan att det gör något. Om inte detta fungerar kan man helt enkelt lägga upp två versioner av sin webplats, en som fungerar för de flesta webläsare och en annan som är Microsoft- eller Netscape-kompatibel.
Debatten har ingen enkel lösning. Dessvärre har inte de praktiska problemen det heller. Att utvecklingen går så snabbt framåt gör saken ännu svårare. Microsoft och Netscape släpper i dag betaversioner av sina läsare med någon månads mellanrum, och varje gång klarar brädan av lite fler saker. Har det inte hänt så mycket på HTML-sidan för en webläsares del har det hänt något med plugin-möjligheterna eller på Java-sidan.
På webben hittar man i dag ett flertal platser där Java används för att liva upp websidor till den grad att man slutar dricka kaffe för att undvika associationer. Dessa hysteriskt hyperaktiva hypermediaplatser är resultatet av den första generationens webdesigners som älskar teknik och tycker att ordet "cyber" bör finnas med åtminstone en gång på varje websida. Visst har Java sin plats i en hypermediavärld, men på SUN verkar man lite oroliga över själva användningen av Java och efterlyser mer matnyttiga tillämpningar.
Det är frustrerande att behöva vänta extra länge på att få se en websida bara för att bli plågad av en evighetsrepeterande Java-animering som stjäl dyrbar tid av ens processor och eventuellt kraschar surfbrädan. Java-kod som skriver till statusfältet kan också vara störande, särskilt om den inte är av något intresse, eftersom viktig information kan komma att döljas. Använd inte Java för att visa att du kan använda tekniken, använd Javatekniken för att den fyller en viktig funktion och hjälper dig uppnå ett visst mål.
Detsamma gäller utökningar av HTML från Netscape och Microsoft. Arbeta generellt sett med enklast möjliga teknik för att uppnå dina mål och nå ut till största möjliga publik:
There will be a great variation in how your site looks to different users if you rely on fancy HTML tricks and commands.
There will be a great variation in how your site looks to different users even if you don´t use fancy HTML tricks and commands.
Art and the Zen of Web Sites:
http:/www.tlc-systems.com/webtips.shtml
Effekten kan annars lätt bli mycket varierande för olika webläsare och plattformar.
Ramar passar bra för många tillämpningar, men tänk på att de flesta i dag använder sig av 14" eller 15" skärmar där webläsaren ofta inte är maximerad. Använder man många fönster blir det väldigt plottrigt.

http://www.sepc.sony.com/SCEA/findex.html
För Sonys publik kanske det inte gör någonting, de kanske är vana vid att lösa knepiga uppgifter på datorskärmen och ser det som en viktig utmaning att försöka ta reda på hur platsen är uppbyggd med hjälp av de senaste betorna från Netscape. Vem vet, hur man tänkt på Sony?
Ett annat problem med ramar är att back-knappen i olika webläsare inte fungerar. Det här kan vara mycket frustrerande för en besökare som tänkte ta sig tillbaka till en tidigare besökt plats. Utan bokmärken eller kännedom om historielistan blir han eller hon så att säga inramad och kan inte ta sig tillbaka.
Ramar har sina användningsområden. De kan exempelvis vara bra för online-texter med index i ett fönster och textmassan i ett annat. Innan du bestämmer dig för att använda ramar bör du dock fundera över hur många av dina kunder som inte kan se dem och om fördelarna med ramar överväger nackdelarna. Visst kan du sätta upp en knapp där dina besökare kan ladda ned en buggig beta av Netscape Navigator gratis, men i valet och kvalet mellan att spendera en halvtimme på att installera en surfbräda eller surfa vidare till någon annan plats, väljer många det senare alternativet.
[ Tillbaka till innehållsförteckningen ]
Fontstorlek/färg (Netscape, Explorer)
Det här är en av Netscapes mer kontroversiella utökningar, som nu också stöds av Explorer. Använd möjligheten att ändra storlek och färg på text varsamt. Det finns orsaker till att böcker skrivs med svart text på vit bakgrund. På samma sätt bör det finnas orsaker till att du skulle använda andra kombinationer på dina websidor.
När det gäller färgval skiljer sig våra omdömen ofta dramatiskt. Dessutom kan färger komma att visas olika beroende på vilken hårdvara man har. Skicka gärna en provsida till någon eller några med e-post och fråga vad den eller de personerna tycker om sidan. Är den lättläst? Vad tycker de om färgvalen?
Om du bestämmer dig för att använda färger, bör du se till att kontrasten mellan dem är hög och inte som på den här sidan:

http://www.tab.com/First.Capital/default.html
I boken ser du inte färgerna, men kontrasten mellan dem är som du ser inte tillräcklig. En del har dessutom svartvita skärmar och många skriver ut på laserskrivare. Är det verkligen värt detta för att kunna få en originell färgsättning?
Tabeller (Netscape, Explorer, Mosaic)
En fördel med att använda den här utökningen är att nästan alla webläsare har stöd för den, och det är inte så konstigt heller. Tabeller är inte någon extra krydda som Netscapes FONT COLOR eller Microsofts "marquee", tabeller är fundamentala verktyg för att presentera information. Använd dessa märken, de är mycket praktiska.
[ Tillbaka till innehållsförteckningen ]
Mitt bland all entusiasm och nyskapande som råder på webben kan det vara svårt att inte ryckas med och försöka skapa en riktigt "cool" plats. På webben hittar man många platser där tekniken verkar användas för användandets skull och där frågor om layout, design och användarvänlighet verkar betraktas som någonting totalt främmande. Nedan följer en lista som jag sammanställt efter observationer på webben, och som sammanfattar sådant man helst bör undvika.
Lägg in flera Java-animeringar som inte fyller någon annan funktion än att se verkligt "coola" ut.
Förutom flera Java-animeringar lägger du givetvis in animerade gif-bilder som är orelaterade till din presentation. Det imponerar på de flesta. Dessutom gör de liksom Java-animeringarna att nedladdningstiden ökar så att dina besökare kan relaxa i någon minut.
När det gäller navigering, glöm allt annat än stora imagemaps (640*350 punkter, se exempelvis Trygg Hansa) med så stort färgdjup som möjligt. Är inte färgdjupet tillräckligt stort kanske din besökare blir skrämd av att bilden ritas upp så fort på skärmen. Är inte imagemappen tillräckligt bred kanske besökaren inte behöver ändra på stoleken på sin webläsares fönster heller, vem vet hur presentationen skulle se ut då? Se till att det är oklart var någonstans besökaren ska klicka i din imagemap, besökaren kommer att ha mycket roligt med att försöka hitta alla "hotspots". Givetvis bör du ha symboler, men utan text och absolut inte textlänkar utanför din imagemap, folk som stänger av grafiken är torrbollar. De som inte har grafiska gränssnitt bryr du dig givetvis inte om alls, de kan ju omöjligt se allt det "coola" på dina sidor.
Om du, av någon anledning, inte vill lägga in en imagemap så använd en ovanlig och livlig bakgrundsbild. Det gör din plats unik och personlig. Dessutom slipper du problem med att leta stavfel och annat tokigt eftersom texten ändå blir totalt oläslig.
Har du ingen häftig bakgrundsbild, ställ då åtminstone in en unik bakgrundsfärg som du blandar till själv. Vem vet hur den kommer att se ut på någons annan skärm? Fråga kompisar och hör hur det blev, försök gissa innan.
Här finns en möjlighet att skapa en unik design med de färgval som du vill ha. På skoj kan du prova med att ställa om färgerna för besökta länkar så att de ser ut som icke besökta gör normalt och vice versa. Alla surfare tycker om sådana skämt.
Använd orden "cyber" och "cool" på flera ställen på din sida, helst i domännamnet också. Det här får din Internet-publik att identifiera sig med platsen som utmärkande för den sanna nätkulturen.
Använd för allt möjligt. Människor läser bara det som blinkar på en websida. Det finns inga andra sätt att framhäva viktiga saker.
Om din webplats inte är färdig, lägg upp en sida ändå och tala om det. Folk tycker om att komma tillbaka för att titta om den är klar och tycker aldrig det blir frustrerande. Håller du på att jobba med den så tala om det också, helst med flera stora "under construction"-skyltar som du kompletterar med blinkande text. Det är mycket ovanligt att webplatser förändras, webben är nästan helt statisk, därför är det viktigt att förklara att just din webplats faktiskt håller på att ändras.
Besökaren hämtar gärna hem några insticks-moduler och installerar dem. Vad gör det att det tar en dag eller två att få saker
och ting att fungera? Det är ju cool!
[ Tillbaka till innehållsförteckningen ]
Att implementera en webplats handlar mycket om att reda ut olika frågor som gäller teknikanvändning. Dessa frågor ställs ofta mot en mycket komplex bakgrund och kan ta en stund att reda ut. Det gäller att ta reda på vad de framtida kunderna vill ha från webplatsen. Vilka tekniker skulle kunna tjäna dem bäst? Vilka funktioner ska man ta fram med hjälp av dessa tekniker?
Det handlar också om att bestämma sig för form- och strukturmässiga aspekter. Vilken sorts layout och design lämpar sig för företagets målgrupp?
I slutändan har man förhoppningsvis någon form av strategi om hur webben ska byggas upp för att fungera optimalt. Ett sätt att konkretisera saker och ting är att sätta ihop en stilguide. För att underlätta byggandet av webben kan denna dessutom kompletteras med mallsidor (sidan 93) och en gemensam verktygslåda (sidan 121) som gör det enklare att lägga upp nytt material. En stilguide är bra att ha för alla i projektet, och den kan visa sig mycket värdefull om någon oinvigd får i uppdrag att ändra på webplatsen.
Visserligen kan en stilguide ta tid att lägga upp, men den kan spara mycket tid också. Den blir som en FAQ över webplatsbyggandet på företaget. Om man har en stilguide slipper man en mängd frågor rörande arbetet med webplatsen. Med en klar och tydlig stilguide kan också fler av företagets anställda jobba med webplatsen. Färdiga mallar och riktlinjer förenklar arbetet och sänker trösklarna för webskapandet.
Utan en guide som klart och tydligt redogör för hur webben ska byggas upp riskerar webmastern att ständigt få kreativa förslag på hur platsen ska se ut och hur den ska fungera. Det här är förstås bra på sätt och vis, eftersom en bra webplats bör förändras med tiden, men den bör göra det på ett enhetligt sätt så den aldrig upplevs som splittrad och amatörmässig.
Med färdiga testade malldokument blir risken mindre att någon gör misstag. Malldokumenten finns färdiga med länkar till grafiska element, eventuella Java-applets (se sidan 192) och CGI-skript (se sidan 153).
[ Tillbaka till innehållsförteckningen ]
Lägg in det mesta som har att göra med standardiserings-aspekter. Nedan följer ett urval av sådana aspekter som du kan använda som utgångsmaterial.
En logotype på varje websida kan bidra till att skapa en enhetlig webplats där besökarna känner igen dig och ditt företag. Gör klart vilka logotyper som gäller på webplatsen och hur de ska användas. En webplats med sporadisk användning av blandade logotyper ger ett oproffsigt intryck.
Vilka ikoner ska användas på webplatsen? Gör en lista och lägg upp standardikoner för varje element. Nedan följer en
tänkbar lista:
Hur ska rubriker användas?
De sex rubriknivåer som finns tillgängliga är betydligt mer än de flesta behöver. Två eller tre nivåer räcker i de flesta fall. För stora rubriker kan göra texten svårläst.
Text som löper över hela skärmen blir svår att läsa. På datorskärmen verkar det bli ännu svårare. För att göra det lättare för läsaren kan du använda BLOCKQUOTE-märket.
<BLOCKQUOTE>
<P>Här placerar du texten</P>
</BLOCKQUOTE>
Det går också att använda BLOCKQUOTE-märken innanför andra BLOCKQUOTE-märken. Visserligen är BLOCKQUOTE avsett för citat, men märket går även att använda på det sätt som beskrivs här.
Hur ska sidhuvudet användas i olika dokument? Exempel på element som kan ingå i sidhuvuden är:
och i sidfötter:
Hur långa stycken bör användas? Välj en normalstyckelängd som blir behaglig att läsa. Givetvis blir inte alla stycken av den längden, men du sätter i alla fall en standard som man kan försöka komma så nära som möjligt. Tänk på att all text blir mer svårläst på skärmen än på papper och att det underlättar med kortare stycken.
Dessa bör vara så beskrivande som möjligt, dvs läsaren ska helst kunna förstå vad sidan handlar om bara genom att läsa titeln. Det finns gott om exempel på webben där någon gjort en sida och där titeln endast kan förstås om man kommer in från en viss länk, men vad händer om någon kommer från något annat håll? Kanske har besökaren lagt upp ett bokmärke för sidan, och då används sidtiteln som bokmärkets namn. Om bokmärket inte kan förstås utan ett sammanhang är risken stor att besökaren inte minns vad sidan handlade om.
Ett annat problem är att sökbara databaser ofta indexerar på nyckelord i sidtitlar. Har sidan titeln "mera information" eller
"fortsättning från föregående sida" hjälper det knappast folk som vill söka efter materialet på din sida med hjälp av någon
sökmotor.

http://www.nsab.se/produkt/merainfo.html
Den här sidan är mycket smakfullt designad, men den som lägger upp ett bokmärke blir knappast hjälpt av sidtiteln "Mera Information".
[ Tillbaka till innehållsförteckningen ]
All text som läggs upp bör stavningskontrolleras noggrant. På webben är det lika viktigt som i tryckt material. Besökarna i allmänhet är väl medvetna om att fel går lätt att korrigera och förväntar sig att de ska rättas till. Stavfel kan därför bidra till att ge intryck av en plats där liten möda lagts ned på utvecklingen.
Hur ska länkar användas? När lämpar det sig att dela upp ett material i flera sidor med länkar emellan? Här behövs riktlinjer för många.
Finns det någon plan för hur filer och kataloger ska läggas upp? Ett systematiserat tillvägagångssätt kan göra mycket för att underlätta implementering och underhåll. Katalog- och filnamn bör vara korta och beskrivande.
Vissa webläsare kan hantera både GIF och JPEG. En del klarar inte JPEG som "inline images", andra klarar inte JPEG alls. Alla grafiska webläsare klarar dock GIF och därför kan det vara klokt att bara använda GIF-bilder på webplatsen. Använd alltid WIDTH och HEIGHT för att snabba upp överföringen av dokumentet:
<IMG WIDTH=antal pixels HEIGHT=antal pixels>
Genom att webläsaren får information om hur stora bilderna är kan den reservera plats för bilderna och överföra text före. På så sätt behöver inte läsaren vänta på att bilden ska överföras innan text och länkar visas.
Hur stor får en sida vara maximalt med bilder och allt? Det kan vara svårt att sätta upp en absolut gräns här, men försök åtminstone ange en riktlinje. Valet av maximal storlek beror mycket på de förbindelser som besökarna har och på hur pass belastad servern är, men en riktlinje kan vara att försöka hålla sig runt 30 Kb.
Ska företaget använda sig av klickbilder för navigering bör dessa standardiseras på något sätt. Eftersom många stänger av den automatiska bildöverföringen bör textalternativ också finnas tillgängliga i anslutning till varje klickbild.
Används Java-skript eller applets är det synd att ödsla tid på att utveckla kod som redan finns. Dessutom kan resultatet bli att besökaren inte upplever platsen som enhetlig om det förekommer variationer i användargränssnittet. Ett färdigt Java-bibliotek gör dessutom att de som annars kanske aldrig skulle komma på tanken att använda Java nu får upp ögonen för språket.
Men ett Java-bibliotek behöver inte bara fungera som en tillgång för de som vill använda sig av Java, det kan också användas i begränsande syfte. Någon eller några kan då vara ansvariga för att bygga upp och underhålla biblioteket. Saknas något kan det givetsvis läggas till, men inte utan att koden godkänts. Viktigt är naturligtvis att koden är buggfri, men varje applikation kan också bedömas från besökarens synvinkel. Är det verkligen värt att vänta för att se en repeterande animation? Vad tjänar applikationen för syfte?
För att koden ska bli användbar bör den också dokumenteras. Stilguiden bör därför innehålla information om hur utvecklad kod ska dokumenteras och lagras.
Alla skript som används bör lagras i en organiserad struktur där beskrivningar av hur varje skript fungerar ingår. På samma
sätt som ett Java-bibliotek kan spara tid för de som vill använda Java-kod kan ett bibliotek med CGI-skript bli en viktig och
underlättande resurs. Standardskript kan också testas och kontrolleras.
[ Tillbaka till innehållsförteckningen ]
Med hjälp av en stilguide är det möjligt att sätta upp regler som säger något om hur platsen ska utformas och underhållas när det gäller design, struktur och funktion. Men i många fall räcker inte detta. Det behövs också spelregler för hur webben får användas av företagets anställda.
Genom att ta fram en klar policy för hur webplatsen får användas tvingas de ansvariga ta ställning till viktiga frågor innan problemen uppstår. Dessutom ger det de som lägger upp material svar på frågor och funderingar kring användningen av webplatsen. Om policyn inte gör detta bör den utökas.
Språk och ordval
Webplatser vänder sig till olika publiker. Vilken publiken plats vänder sig till påverkar dess utformning. Men det handlar ofta inte bara om att hitta ett tilltalande bildspråk, utan också om att anpassa sättet att uttrycka sig i ord och meningar:
Virgin i Sverige

http://www.virgin.se/gspot.html
På Virgin använder man en avslappnad språkstil. Kungliga vetenskapsakademien har en, inte helt oväntat, mer vårdad framtoning:
Mycket arbete kan sparas genom att på ett tidigt stadium försöka specificera språkbruket.
[ Tillbaka till innehållsförteckningen ]
Vilken information får läggas upp på webben? Visst kan det vara värdefullt för många att få se företagets specifikationer för en kommande produkt, men det kan också skada företaget om konkurrenter får se informationen.
Reglerna för upphovsrätt på webben är inte så klara som man kunde önska. Många verkar tro att material får användas fritt bara för att det finns i digital form på Internet. Förklara för de involverade att det inte fungerar så, innan någon stämningslysten advokat gör det. Allt material som produceras är upphovsrättsskyddat oavsett om detta står uttryckligen i anslutning till materialet eller inte.
Det här är viktigt inte bara med tanke på företagets användning av extern information, utan också då det gäller företagets egen information. I vissa fall kan det vara lämpligt att ange att ett material får användas fritt.
Erbjuder företaget de anställda möjligheten att lägga upp egna hemsidor? Vilka regler gäller för dessa? För att vara på den säkra sidan kan man lägga in en standardkommentar på dessa sidor om att information och åsikter kommer från en privatperson och inte nödvändigtvis motsvarar företagets inställning.
Behöver material som produceras godkännas av någon eller några personer innan det publiceras? En sådan process kan ta mycket tid och fördröja publiceringsprocessen, men den kan också bidra till att företaget får en bättre framtoning.
En stilguide kan förenkla utvecklings- och underhållsarbetet med en webplats avsevärt. Stilguiden tjänar till att öka
standardiseringen av webplatsbyggandet och ger konkreta riktlinjer för hur websidor ska skrivas. Genom ökad
standardisering blir det avsevärt enklare att jobba i grupp, för andra att "komma in i arbetet" och man erhåller också en plats
som blir mer enhetlig utåt. Med standardlösningar blir det också lättare att skapa en välfungerande plats som inte bjuder på så
många intressanta överraskningar. :-) För att ytterligare förbättra platsen och minska risken för att den missbrukas bör
företaget också formulera en webpolicy som tar upp innehållsmässiga aspekter, språkbruk och annat som har att göra med
hur företagets anställda får publicera information.
[ Tillbaka till innehållsförteckningen ]
Hemsidan | NetNews | Nyhetsbrev | SurfCentralen
Böcker | Bibliotek | Företagsinfo | Skicka e-post | Huvudmeny