Radiografisk jämförelse mellan de övre partierna av sedimentpropparna 445, 804 och 1003, provtagna från ett djup av 14 och 14 respektive 13 m i Edsviken.
För att dokumentera de översta sedimentskiktens strukturella uppbyggnad i Edsviken har den radiografiska tekniken utnyttjats för analys av totalt 28 sedimentproppar tagna under åren 1978,1981, 1982, 1983 och 1984. Sedimenttillväxten i Edsviken och dess variation i tid och rum under perioden 1950 - 1977 har beräknats genom jämförande analys av röntgenbilder i stereo av de översta, årsvarviga partierna i 21 av dessa sedimentproppar.
Provtagningslokaler för de 21 sedimentproppar, som studerats för beräkning av sedimenttillväxten i Edsviken. |
Ackumulerad torrsubstansmängd ned till ett djup av 17,5 cm i sedimentpropp 445. Den ackumulerade mängden torrsubstans ned till ett sedimentdjup av 10 cm utnyttjas som hårdhetsindex, hi, för klassifikation av sjö-och havsbottnar. |
Nyligen avlagrat, finkornigt material är ofta lättrörligt och kan därför eroderas och återuppslammas av ganska svaga strömmar. Så kallad sedimentfokusering som resultat av erosion, återuppslamning och vidaretransport av sediment från grundare till djupare områden är därför av stor betydelse för den rumsliga variationen i sedimenttillväxt. Detta gäller i hög grad för Edsviken. Sedimenttillväxten i vikens djupaste parti var ca 3 gånger högre än medelvärdet för Edsviken, som för perioden 1950 - 1977 uppgick till 30 mg torrsubstans per kvadratcentimeter. Ca hälften av denna sedimenttillväxt orsakades sannolikt av sedimenttillförsel från tillrinningsområdet.
Uppmätta medelvärden för den årliga sedimenttillväxten i procent av de beräkande värdena (1950-1977) vid de 21 provtagningslokaler i Edsviken, som är markerade på djupkartan.
De uppmätta medelvärdena för den årliga sedimenttillväxten har jämförts med värden beräknade på basis av sambandet mellan medelvärdet för den årliga sedimenttillväxten och vattendjupet. Som framgår av figuren ovan så är variationerna i sedimenttillväxt ej en funktion av avståndet från vikens övre ände. Enligt de statistiska analyserna kan mer än 70 % av variationen i sedimenttillväxt förklaras av variationen i vattendjup. Ca 10 % av variationerna är sannolikt orsakade av mätfel. Huvudparten av de återstående variationerna är sannolikt orsakade av lokala förhållanden vid provtagningslokalerna. (Se vidare Axelsson, V., and El-Daoushy, F., 1989: Sedimentation in the Edsviken Bay - studied by the X-ray radiographic and the Pb-210 methods. Geogr. Ann. 71 A).
Tillbaka till min första sida.