Bottenplacerade sedimentfällor har bl. a. utnyttjats för mätning av sedimenttillväxten vid valda stationer i Ekoln. Enligt dessa mätningar var sedimenttillväxten större under hösten än under våren trots att sedimenttillförseln från de tillrinnande vattendragen var ganska obetydlig under hösten i förhållande till våren, då huvudparten av den årliga fluviala sedimenttillförseln ägde rum. Ett exempel härpå ges av figuren nedan. Orsaken till detta förhållande torde vara den av höststormarna förorsakade erosionen, återuppslammningen och vidaretransporten av sediment från grundare och brantare till djupare och flackare bottenpartier.

Sedimenttillförsel ( pentadmedia) genom Fyrisåns mynning samt medelvärden för sedimenttillväxten under fem mätperioder i bottenplacerade sedimentfällor, förankrade på ca 20 m djup och 550 m från Fyrisåns mynning i Granebergsviken i Ekoln (mätstation 0202). Modifierad efter Axelsson, V., 1980: Transport och avlagring av sediment vid flodmynningar (UNGI Rapport Nr 52).

De i figuren angivna värdena på sedimenttillförseln är i huvudsak baserade på vattenförings-och slamhaltsdata publicerade av Kvarnäs (Kvarnäs, H., 1978: Dynamiska studier i Vänern och Ekoln. SNV, PM 1030). Som framgår av figuren var sedimentationen betydande i Granebergsvikens djupare parti under hösten 1971 trots att den fluviala sedimenttillförseln då var obetydlig. Detta förhållande torde främst bero på förekommande erosion, återuppslammning och vidaretransport av sediment från grundare partier vid flodmynningen och längs Granebergsviken till vikens djupare partier.

Sedimentomlagringen genom erosion och den sekundära vidaretransporten av sediment från flodmynningsområden är ofta underskattad men troligen av stor betydelse för sedimenttillväxten inom de djupare bäckenpartierna.

Tillbaka.

Tillbaka till min första sida