Laitaure
Den distala delen av djupkartan över Laitaure.
Djupkartan över Laitaure är ritad i skala 1:15000, har djupkurvor med 2 m ekvidistans och baseras på vattenståndet 494,3 m över havet. Djupkartan ingår som kartbilaga II i: Axelsson, V., 1967: The Laitaure delta. A study of deltaic morphology and processes. Geogr. Ann. 49A.
Bottentopografin är mycket ojämn i Laitaure. Det största djupet påträffas i den centrala delen av det rektangulära västra sjöbäckenet. 1959 uppgick maximidjupet till 17,8 m, medeldjupet till 4,1 m, sjöytan (exklusive öar) uppgick till 10,0 km2 och vattenvolymen till 41,4 millioner m3. På grund av deltats tillväxt har sjöytan nu (2007) minskat till ca 9,5 km2.
Beräknad mängd sediment, som finns kvar i suspension i utloppssektionen från Laitaure (markerad på kartan ovan) eller som avlagrats i sjön uppströms utloppssektionen och angiven i procent av den mängd slam, som tillförts Laitaure genom strömfårorna på deltat. Beräkningarna är baserade på en vattentemperatur av 8 grader C, en partikeltäthet av 2,65 g/cm3 och att i genomsnitt 1/3 av sjövolymen deltar i genomströmningen. Från Axelsson, V., 1967 (Geogr. Ann. 49 A).
Sedimenttransporten genom utloppssektionen, beräknad med hjälp av detta diagram och som en funktion dels av vattenföringen, dels av kornstorleksfördelningen, är av samma storleksordning som sedimenttransporten, beräknad med hjälp av slamavbördningskurvan, men ger något lägre värden på transporten av grövre partiklar än förväntat på basis av kornstorleksanalyserna. Beräkningarna liksom diagrammet ovan bygger på den sedimentationsmodell, som utarbetats av Sundborg (Sundborg, Å., 1956: The river Klarälven. A study of fluvial processes. Geogr. Ann., 38)..
1954 utfördes borrningar med Statens Geotekniska Instituts kärnfolieborr i Laitaure och i Laitauredeltat. En speciell typ av bottenplacerade sedimentfällor (utan permanenta väggar) har använts för mätning av sedimentationen i Laitaure. Under augusti 1954 uppgick sedimentationen till 3 cm ca 300 m utanför deltafronten, till 3 mm i Laitaures centrala del och till ca 1 mm i den distala delen av Laitaure. Sedimentationen i Laitaure har senare studerats av Hans Andrén, som använde de metoder, som beskrivs i manualen: "X-ray radiographic techniques in studying sedimentary properties, sedimentary sequences, and rates of sedimentation".
Tillbaka till min första sida.