En dörr på glänt

Till hemmet där jag idel kärlek mötte,
tanken går då jag står där vid fönstret och ser in.

På stigar där i barnaskor jag nötte,
vill jag gå liksom då,
med min moders hand i min.

När en stjärna står tänd över barndomens hus,
ska en hälsning bli sänd med ett strålande ljus.
Och i kväll liksom förr många gånger jag känt,
att därhemma står för mej en dörr på glänt.

Solo

Så många ljusa barndomsminnen trängas,
när jag nu liksom du, följer stjärnan i det blå.
Om också alla andra dörrar stängas
nu som förr finns en dörr
som för mej ska öppen stå.

När en stjärna står tänd…

Stäng