Födelseviktens betydelse
Det som nästan helt och hållet bestämmer en stjärnas livsöden är dess födelsevikt. Födelsevikten bestämmer stjärnans storlek och temperatur, dess ljusstyrka och färg, hur länge den ska leva, vad som händer när den åldras och hur den slutligen ska dö.En stjärna kan inte vara hur stor eller liten som helst. De minsta stjärnorna man kan se är röda dvärgstjärnor som har 8% av solens massa. Förmodligen bildas det himlakroppar med mindre massa än så, men de är för små för att kärnreaktioner ska komma igång i deras inre. Utan kärnreaktion blir det ingen stjärna. Den enda energi de kan stråla ut är värmen som uppkom vid bildandet, och de svalnar därför snabbt till kalla gasklot. Sådana misslyckade stjärnor kallas för bruna dvärgar. Det finns inte heller många stjärnor med mer än 50 - 70 gånger solens massa. Det beror på att sådana massiva stjärnor lever oerhört korta liv, men också på att sådana stjärnor har svårt att bildas.

Massa	Livstid i år	Ljusstyrka	Diameter	Yttemperatur
30	6 miljoner	120 000	12	40 000° C
5	70 miljoner	500	3	17 000° C
3	240 miljoner	60	2	12 500° C
1	10 miljarder	1	1	5 800° C
0,5	30 miljarder	0,07	0,5	4 000° C
0,1	10 000 miljarder	0,002	0,1	2 800° C

Massa, ljusstyrka och diameter jämförs med solen som har 1.