Till
detta år hade organisationen kring detta evenemang ökat betydligt.
Detta visades sig inte minst genom antalet deltagare. Det skall dock
sägas att det bland vissa fortfarande fanns en viss tveksamhet, och
därför till viss del prioriterade tennisen i Båstad före golfen.
| Vädret
detta år var inte helt olikt föregående år. Det vill säga någon
enstaka småskur blandat med glimtvis sol. Skurarna var inte värre
än att vi återigen putsade upp våra skor och klubbor för att
besegra eventuella hinder som kan tänkas dyka upp. Antalet hade
till detta år ökat till 12 stycken, vilket inte hindrade oss att
fortfarande hinna med 18 hål. Handicapreglerna hade till detta år
putsats till för att öka chansen för samtliga deltagare att få
smaka på segersötman. |

|
Diskussionerna kring utseendet av handicap
framgick i Strandhotellets mörka lokaler långt in på småtimmarna
under lördagsmorgonen. Efter vissa kompromisser lyckades till sist
värdarna att enas om ett system som på pappret såg ut att vara
rimligt. Det skall sägas att de hade god assistens av de stekglada
grabbarna Joel, Böna och Ola A. När det väl var dags för utspel
var det 3 fyrbollar som tog banan i aktning. Genom skog, bunkrar och
andra hinder som gärna uppkommer tog deltagarna sig långsamt fram.
Det var kanske ingen som till exempel räknat med att den
talangfyllde Nino skulle dra ut tre bollar i skogen på exakt samma
ställe. Tack o lov fanns skogsexperten Anden på plats och kom
snabbt ut med tre bollar mellan fingrarna. När första nio hål var
avslutade utkristalliserades vilka som var aspiranter på segern
detta år. I ledarbollen gick den ödmjuke Danne L, liraren Böna Å,
stilfenomenet Anders M och sluggern Krigge.
| Vad
ingen hade räknat med vid konstruktionen av handicap var att Böna
skulle tangera banrekordet på ena varvet och ligga ett över på
det andra. Det var med andra ord en stolt Björn som kom in i
målhanget,
vad han inte hade räknat med var att denna prestation hade kostat på
fysiskt. Detta kom att visa sig med |

|
| klar tydlighet senare under
kvällen. Så varför inte gå in lite närmare på
kvällsevenemanget. |
Det
här året kunde man tydligt se skillnad i planering av värdparet.
De hade med god hjälp av nära och kära fixat köttfärsen dagen
innan, och dessutom arrangerat med två partytält. Det skall sägas
att dessa väl fyllde sin funktion då vädermakten inte var med oss
under de inledande timmarna på kvällen. Tack o lov så fanns det på
festområdet tak för alla. Området detta år var för övrigt
hemma hos Mikael G. Där trängdes gästerna tillsammans under
ordnade former.
När
gästerna efterhand kom in, blev de snabbt tilldelade en kniv, en skärbräda
och en grönsak. På så sätt blev förberedelserna inför måltiden
relativt snabbt avklarade. Som en extra piff i kryddningen detta år
bjöd Daniel på en special sås, där vitlök utgör basen, som var
mycket uppskattad och sedan dess är ett självklart inslag i menyn.
| Det
blev många som fick trängas kring långbordet för att undvika
regnet och ta del av den glada stämning som rådde. Seninkommande gäster
fick ta plats under tälten, men inte desto mindre fick även de
smaka av varierad musik och god mat. |

|
| Det var många åsikter om
vilken musik som skulle spelas, men den stora favoriten var självklart
megahiten "Alla vi" med den talangfyllda gruppen
"Friends in need". Det var inte många som uppfattade de
lugna låtarna, men ett hett par, härstammande från Karlskrona,
gjorde det och hånglade med i god takt. |
Även
detta år var det Båstad som var våran slutdestination. När så
taxibussen skulle ta oss till Båstad fanns det dock någon enstaka
person som fann sig aningen trött och inte "sugen". Men
man ska inte klandra Björn. Han hade antagligen bränt sitt krut på
golfbanan och var riktigt törstig på kvällen. Som en sann vän
gjorde Ola A honom sällskap genom att hålla uppe tempot på samma
beundransvärda sätt. Det fanns vissa tendenser att även detta
satte sina spår i Olas beteende i Båstad, eller brukar han gå
vartannat steg på trottoaren och vartannat på vägbanan? Väl inne
på Madison var det en stor dominans av glada festdeltagare från
Mellbystrand som svettades ikapp.
|