Vår organisation

Om du inte har läst om vår ideologi tidigare kanske du ska göra det först. Det är delvis tack vare den vi är organiserade så att medlemmarna alltid har direkt kontroll över den verksamhet som berör dem. Det är det som gör oss till en så bra fackförening som vi är!

LS - Lokal samorganisation
LS är grundstenen i SAC Syndikalisterna. LS står för lokal samorganisation och är den organisation du som medlem går med i. LS är närmast totalt självbestämmande, t ex är det LS som fattar beslut om strejkunderstöd (beslut om strejk tas av de berörda arbetarna själva). Beslut om LS verksamhet tas på regelbundna medlemsmöten dit alla medlemmar är välkomna. Ta ditt ansvar och gå på LS-möte ofta! Olika LS varierar både i storlek och funktion en hel del. De flesta LS bygger sin verksamhet på uteslutande ideella insatser även om en del, främst stora, LS har egna anställda. Även i de LS som har anställda är den ideella verksamheten viktigast.
   Du som medlem har mycket att vinna på ett väl fungerande LS. Inte alla LS fungerar väl men som tur är har SAC central facklig verksamhet som ger det viktigaste i fackligt stöd. Men ska Syndikalisterna vara ett betydligt bättre fack än andra krävs det att den lokala verksamheten fungerar. Fast någon måste engagera sig för att LS verksamhet ska fungera - som tur är kan någon vara du! Om det känns motigt att få igång verksamheten i ditt LS kan nästa organisationsdel säkert vara till hjälp. Om verksamheten i ditt LS redan fungerar, se till att ta del i den och hålla den vid liv även framöver!

Distrikten
LS i ett område samarbetar i agitations- och utbildningsfrågor inom distrikt. Distrikten hjälper även LS som har olika praktiska problem. En gång om året träffas representanter från alla LS i distriktet till en distriktsårskonferens där distriktets verksamhet planeras. Där väljs också en distriktskommitté (DK) som ska genomföra besluten. DK jobbar i stort sett ideellt (de kan få kostnadsersättningar och mindre arvoden).

SAC Syndikalisterna
LS:n är med i SAC - Sveriges Arbetares Centralorganisation. SAC samordnar verksamheten mellan olika LS men har minimalt med central makt. Högsta beslutande organ i SAC är Kongressen som äger rum minst vart fjärde år. På kongressen samlas representanter från alla LS. Mellan kongresserna avgörs viktiga frågor genom referendum - medlemsomröstning. Ca två gånger per år träffas centralkommittén (CK) som består av valda medlemmar från olika distrikt. CK ska se till att beslut genomförs och kan fatta beslut i småfrågor.
   Mellan CK-mötena så träffas arbetsutskottet (AU) ca varannan vecka för att sköta de löpande frågorna. AU väljs på kongressen. Både CK och AU är valda bland 'vanliga' medlemmar och jobbar i stort sett ideellt. CK har dock ganska stora rättigheter att ta ledigt från sina 'vanliga' jobb och i stället få ersättning från SAC för att träffa medlemmar och LS och diskutera SAC:s centrala verksamhet.
  Sekreteraren väljs på varje kongress. Sekreteraren är heltidsanställd och jobbar med inre och yttre organisationsarbete. Förhandlingssekreteraren väljs också på varje kongress och är heltidsanställd. Förhandlingssekreteraren samordnar förhandlingsverksamheten och är huvudman för de anställda ombudsmännen som även de är valda direkt av de medlemmar de hjälper i förhandlingar. De som är anställda av organisationen får inte väljas till förtroendeposter eller kongressombud!

Branschorganisering
LS, distrikt och SAC är alla syndikalister med i. På en del arbetsplatser finns det så många syndikalister att man även organiserar sig utifrån arbetsplatsen. Observera att det fortfarande är en industriell, d v s branschvis organisering som enar alla arbetare på en arbetsplats. Inte en yrkesorganisering som kan verka splittrande!

Sektion
En sektion samlar alla syndikalister på en arbetsplats. Det kallas även driftssektion. Sektionen är väldigt lämpad som forum för att driva fackliga krav och det är starkt rekommenderat att bilda en sektion redan då man är bara ett fåtal syndikalister på en arbetsplats. Den viktigaste kunskapen i en facklig konflikt är kännedom om förhållanden på arbetsplatsen. En sektion är en naturlig plats att samla den kunskapen tillsammans med förhandlingsvana och annan facklig baskunskap. Betydelsen av en sektion kan knappast övervärderas. Arbete i en sektion ger så mycket tillbaka att det är tveksamt om det kan räknas som ideellt arbete ;-).

Syndikat
Syndikat samordnar alla sektioner inom en viss bransch och en viss ort /ett visst geografiskt område. Även medlemmar inom samma bransch som jobbar på arbetsplatser utan sektion kan vara med i syndikatet. En del syndikat består bara av medlemmar och inte sektioner. Syndikaten gör det möjligt att samla kompetensen och kunskapen hos flera sektioner för att ha mer att sätta till vid behov. De ger även en plats för syndikalister som är ensamma på sin arbetsplats.
   Är ni några syndikalister i samma bransch på en ort, överväg att bilda ett syndikat. Det är det bästa fackliga stödet näst en sektion. Även om det är LS som fattar beslut om strejkunderstöd så är sektioner och syndikat i hög grad självbestämmande. Det gör dem till väldigt kraftfulla fackliga vapen!

Federation
Federationer är rikstäckande branschorganisationer. De finns och fungerar väl bara i de branscher där det finns relativt många syndikalister. Det tar även en del tid att bygga upp nya federationer. Enkelt uttryckt finns det oftast inget behov av en federation förrän det finns flera aktiva syndikat och sektioner som behöver samordna sin verksamhet.

Kommittéer
SAC har även kommittéer som jobbar med olika frågor. Det finns bl a en kvinnokommitté, en internationell kommitté, en antimilitaristisk kommitté...

Självverksamhet
Vår organisation bygger på självverksamhet. Försök hitta något du kan göra för att hjälpa till. Vill du jobba fackligt kan du kolla in den fackliga informationen här på webbplatsen. Annars kanske du kan hitta någon annan verksamhet du vill delta i - leta, ta kontakt, och aktivera dig.

Tillsammans ska vi bygga en bättre värld!