Datum: 30 november, 1999.

Hångelfaktor:
Röjfaktor:
Festlokalen:
Brudfaktor:
Totalt:



Steve Rubell hade en dröm, att skapa världens mest fantastiska fest och låta den vara för evigt. Han skapade då festen, klubben och showen studio 54. Klubben drog alla världens kändisar och rojalister, men även rörmokare och sophämtare kunde ta sig in på klubben, bara dom hade det "rätta" utseendet eller dom "rätta" kläderna. Studio 54 må vara världens mest fantastiska fest men Steve lyckades aldrig låta den vara för evigt. Efter en del trubbel med myndigheterna fick klubben tyvärr stängas.

Jag öppnade bildörren och steg ut i stockholmsnatten. Det var tisdagskväll och regnet öste ner. Men va f-n gjorde det? Det var ju fest, och inte vilken fest som helst, det var studio 54 på Dailys.

En gigantisk folkmassa och en helt underbar "facecontrol" mötte mig vid ingången till Dailys. Efter 10 minuters trängsel och en del strippande pekade äntligen vakten på mig. Det var min tur. Min tur att uppleva det som alla festare någon gång måste uppleva. Uppleva festen och atmosfären kring studio 54. Tilläggas bör att vissa fick stå och vänta i flera timmar i regnet för att få komma in.

Iklädd endast pilotbrillor, svart fluga och ett par tajta beiga byxor begav jag mig upp för trappan, där mina öron möttes av Knock on wood, mot dansgolvet. Det dansgolv där 70 och 80-tals musiken dunkade i öronen. Det dansgolv där slamporna förändras till drömbrudar. Det dansgolv där jag fick beskåda det största röj jag någonsin sett. Vilket dansgolv jag också tillbringade större delen av min vistelse på festen på. Även det dansgolv där jag fick se skolans snyggaste hånglandes med en tönt.

På undervåningen möttes jag av en underlig syn. En full, för att inte säga utslagen och medvetslös brud, liggandes i soffan med en kille som tillfredsställde henne. Undervåningen kan liknas den balkong som en gång fanns på studio 54. Här kunde jag dock ej skåda det röj som rådde på övervåningen, vilken jag också snabbt begav mig till.

Här återfann jag Söder sittande och smörande för töntarna, glidarna och klubbägarna till la villa, Effi och Kalle. Söderbrudarna var inte heller dåliga med sitt fjäskande för den lilla tönten. Bl.a. satt en av dom snyggaste brudarna i hans knä och tiggde, som om det vore fattigstugan, till sig drink efter drink. Jag tycker faktiskt synd om killen. G underhöll sig med att leka lite med en brud. Kinesen och den ständige kritikern "super bengt" stående i baren. Han irriterade sig som vanligt på allt och alla i sin omgivning (vi hoppas snart kunna presentera en helt egen krönika om super bengan). Tava och K Whalberg fullare än någonsin och Törnqvist som ständigt gick runt med en cigg i käften.

Kvällen löpte på och alla röjde i sina nyinköpta kostymer tills festen stängde kl 3, alldeles för tidigt tyckte många, bl.a. jag.

Det här var en fest då vi fick uppleva återskapandet av Steve Rubells Studio 54 i alla ära. En fest, som jag lider med alla dom som missade den. En fest, som jag sent glömmer. En helt enkelt underbar fest.