Den 15 augusti 1983 tittade jag för första gången ut över denna helsjuka värld. Det första jag fick se var en ingående beskrivning om hur man beter sig när man låser en dörr. Eller nja, det kom väl senare, men det var likt förbannat lika hemskt.
I Salem växte jag upp och gick både på föräldrakooperativet Kotten samt deltog i undervisningen på Skogsängskolan. När jag skulle börja fjärde klass gjorde jag ett val som troligen skulle forma mitt liv, jag sökte in till musikklass. Sedan så började jag mer och mer komma ifrån Salem eftersom musikklasserna, Botkyrka musikklasser. Var en del av Björkhagaskola i Tumba. När min syster också började i musikklass bestämde vi oss för att flytta närmare till skolan och därmed Vretarna i Tumba. Mitt gymnasieval blev sedan, tack vare mitt brinnande musikintresse, Musiker och Artisterilinjen Rytmus. I Münchenbryggeriet på Södermälarstrand.

på kvällarna. Detta gör mig dock inget eftersom det är roligt att spela musik även om det är en läxa. En av mina knepigaste sidor är att jag har olika personligheter. De vanligaste är Trams Martin, Natt Martin, Martin och George (endast på papper). Trams Martin är den som kommer på eftermiddagarna då jag har alldeles för mycket energi för att inte utnyttja den. Natt Martin är den som troligen är mest attraktiv, det är den lugna, djupa och förstående. Martin är den normala lite småroliga personen som har mycket energi men som fortfarande har kontroll över situationen. George känner ni redan, annars så föreslår jag att ni läser Boken som visste för mycket.
Jag tänker inte ta ansvar för något av detta krimskrams, möjligtvis inledningen.