- © Kent Lund
INDELNING OCH BETECKNING AV KOMPLEXA INDUSTRIPRODUKTER - Innehåll:
- Förord
- 1. Förslag till terminologi och begreppsapparat
- Produktsortiment
- Produkttyp
- Produktvariant
- Komponent
- Komponentgrupp
- Modul- 2. Principer för beteckning av en produkttyp och dess produktvarianter
- "Egennamn"
- "Uppräkning"
- "Plus"
- "Plus och Minus"- 3. Beteckning av produktvarianter och komponentgrupper med tal ur serien 2n
(Bågenfelts metod)
- Kännetecken
- Fördelar
- Exempel- Bilaga 1: Indelning av industriprodukter
- Bilaga 2: Den geometriska serien 2n (där n är ett heltal)
- Bilaga 3: Exempel på den principiella tillämpning av Bågenfelts metod
- Bilaga 4: Indelning av produkttypen XYZT i komponentgrupper
- Bilaga 5: Materialvärdet för ett exemplar av produktvarianterna XYZT
- Bilaga 6: Indelning av produkttypen CYKLAR (sex produktvarianter) i komponentgrupper
- Bilaga 7: Indelning av produkttypen CYKLAR (fem produktvarianter) i komponentgrupper
- Förord
- Hur man indelar, benämner och betecknar försäljningsprodukterna påverkar praktiskt taget samtliga funktioner inom ett industriföretag. Produktbeteckningar förekommer i t.ex. konstruktionsregister, reklambroschyrer, försäljningsannonser, försäljningshandböcker, servicehandböcker, instruktionsböcker, reservdelskataloger, produktskyltar, fakturor, kontoplaner, bokslut, försäljningsprognoser, produktionsmål, produktionstidtabeller, leveransplaner, beställningar, process- och metodbeskrivningar, kundorder.
- Inom företag råder ofta skilda uppfattningar om vad som utgör produkttyper och produkt-varianter samt motstridiga krav på hur produkterna skall indelas och hur produktvarianter
och komponentgrupper skall benämnas och betecknas.- Trots att ämnesområdet "Indelning och beteckning av komplexa industriprodukter" är ett viktigt praktiskt problemområde för de flesta industriföretag saknar man enhetlig terminologi och begreppsbildning, beskrivning och utvärdering av olika principer och metoder, litteratur
och därmed ansatser till vetenskaplig behandling. Vad kan utvecklingen av morgondagens så kallade PDM -system leda till?- 1. Förslag till terminologi och begreppsapparat
- Med produkt avses resultat (tillstånd) av produktion. Resultaten av produktion är förändrade tillstånd vad gäller naturtillgångar, varelser, varor och tecken. Ett särskiljande kännetecken gentemot produktion av naturtillgångar, varelser och varor är att teckenproduktionens produkter (symboler, bilder, ord etc) kan överföras på elektronisk väg och lagras i minne.
- Med sammansatt produkt avses produkt som består av två eller flera delar - komponenter.
Exempel på sammansatta produkter:
tandkrämstub med tandkräm och skruvhatt
cyklar
byggnader
rullningslager
växellåda
fordon
reservdelssats.- Anm.:
En komponent i en sammansatt produkt kan i sin tur bestå av komponenter. Exempelvis kan ett rullningslager betraktas som en enda komponent i t. ex ett fordon, men rullningslager utgör i sin tur en sammansatt produkt (= ytterring + innerring + hållare + rullkroppar).- Med produkttyp avses valda produkter med minst ett gemensamt kännetecken.
- Exempel på produkttyper:
typ av cyklar
personbilstyp
typ av växellåda
typ av motor
Med produktvariant avses produkt inom given produkttyp som har minst ett unikt kännetecken.- Exempel på produkttyp och produktvariant:
Produkttypen Volvo 240 bestod bl a av produktvarianterna 242 (två dörrar),
244 (fyra dörrar) och 245 (fem dörrar).- Vad som utgör produkttyp och produktvariant måste fastställas från fall till fall.
- Med komponentgrupper avses här de största grupper av komponenter i vilka man kan indela en produkttyps alla komponenter för att man genom addition av komponentgrupper
skall kunna bilda vilken som helst av produkttypens varianter (begreppsbeskrivningen har utarbetats av Sune Eriksson).- Komponenterna inom given produkttyp kan indelas i tre huvudgrupper:
- 1. Komponenter som är unika för given produktvariant
2. Komponenter som är gemensamma för alla produktvarianter
3. Komponenter som är gemensamma för flera men ej alla produktvarianter- Med ovanstående indelning erhålles det minsta antal komponentgrupper som möjliggör
att man genom addition av komponentgrupper kan bilda vilken som helst av produkttypens varianter.- Anm:
Det maximala antalet komponentgrupper inom given produkttyp = 2n - 1;
det maximala antalet komponentgrupper inom given produktvariant = 2n-1
där n = antal produktvarianter inom given produkttyp.- Med modul avses komponent eller komponentgrupp i produkt som genom byte till annan komponent eller komponentgrupp bildar ny variant av produkten.
- Bilaga 1: "Indelning av industriprodukter"
- 2. Principer för beteckning av en produkttyp och dess produktvarianter
- "Egennamn"
- Den sammansatta produkten identifieras med en beteckning eller en benämning.
- Benämningen får i olika sammanhang representera de delar som den sammansatta produkten består av. Med andra ord tilldelar man produkten ett "egennamn" - en benämning - istället för en uppräkning av dess beståndsdelar (komponenter).
Exempel:
Henry Ford benämnde sin variantfria personbil med "T-modellen". Under åren
1914 till 1927 tillverkades mer än 15 miljoner exemplar av T-modellen. Även om
T-modellen saknade varianter kan man anta att den påverkades av konstruktions-ändringar. Produkten ändrades medan benämningen bestod.- Rekommendation:
Principen kan tillämpas för sammansatta produkter med inga eller ett fåtal produktvarianter.- "Uppräkning"
- Den sammansatta produkten identifieras genom uppräkning av de komponenter som produkten består av.
- Exempel:
Om en kund köper mer än en vara i en livsmedelsbutik skulle man kunna säga
att innehållet i kundvagnen utgör ett exempel på en sammansatt produkt. Det är osannolikt att ens två kunder under en dag köper lika kombination av varor.
Det är därför meningslöst att på förhand spekulera över vilka kombinationer
varor som kommer att säljas. Den som beställer varor till livsmedelsbutiken gör antaganden om efterfrågan på de enskilda varorna, t.ex. smör för sig, socker
för sig, mjölk för sig. Först vid kassan identifieras den "sammansatta produkten" genom uppräkning och betalning av de enskilda varorna i kundvagnen.- Rekommendation:
Principen kan tillämpas när mångfalden produktvarianter är så stor att det saknar mening att på förhand söka identifiera viss sammansatt produkt.- "Plus"
- Den sammansatta produkten identifieras genom uppräkning av de komponentgrupper som produkten består av.
- Exempel:
Antag att man utvecklar, tillverkar och marknadsför en typ av skruvmejslar i två varianter. Den ena varianten är för spårskruv och den andra varianten är för
krysspår. Skaften är lika för de båda varianterna. Antag vidare att komponenterna
inom produkttypen indelas i följande komponentgrupper:
G = Skaftet som är gemensamt för de två varianterna
A = Mejseln för spårskruv som är unikt för den ena varianten
B = Mejseln för krysspår som är unikt för den andra varianten
De två produktvarianterna inom produkttypen betecknas:
G + A = Spårskruvmejsel
G + B = Krysspårskruvmejsel
Om var och en av komponentgrupperna består av en och endast en komponent, som
i exemplet ovan, är principerna "Uppräkning" och "Plus" lika vad gäller antalet beteckningar som krävs för att beskriva den sammansatta produkten. Den kan med andra ord i detta enkla fall beskrivas genom uppräkning av antingen komponenter
eller komponentgrupper.
Antalet valbara komponentgrupper inom exempelvis en fordonstyp kan vara flera hundra och var och en av komponentgrupperna kan innehålla ett flertal komponenter.- Kommentar:
Antag att man i exemplet ovan vill ge köparna av skruvmejslar möjlighet att med kort varsel välja mellan produktvarianterna G + A och G + B. Antag vidare att tillverkaren inte har möjlighet att förutse den exakta fördelningen i efterfrågan mellan produktvarianterna.
Om tillverkaren skapar en buffert (variantmarginal) - ett överantal - på målorten, t ex monteringsplatsen, av komponentgrupperna A och B kan köparna välja mellan produktvarianterna G + A och G + B utan att invänta genomloppstiden vid produktionen av de komponenter som ingår i komponentgrupperna A och B.- För att skapa, vidmakthålla, utnyttja och reglera ett antal av komponentgrupperna A + B, som är större än antalet av komponentgruppen G på målorten, t ex monteringsplatsen, krävs separata produktionsmål för komponentgrupperna G, A respektive B. Detaljerade exempel som visar principens tillämpning har utarbetats.
- Rekommendation:
Principen kan tillämpas på sammansatta produkter, därför att den möjliggör en systematisk buffertering av variantskiljande komponenter på målorten, t ex monteringsplatsen och ger därmed önskvärd flexibilitet till minsta möjliga kostnad.- "Plus och Minus"
- Den sammansatta produkten identifieras med en eller två beteckningar. Den ena beteck-ningen representerar en så kallad auktoriserad standardvariant och den andra beteckningen representerar de komponenter som skall adderas och subtraheras i förhållande till standard-varianten för att erhålla önskad specialvariant.
- Exempel:
Antag att spårskruvmejseln och krysspårskruvmejseln, i föregående exempel,
betraktas som standardvariant respektive specialvariant. Antag vidare att standardvarianten spårskruvmejsel betecknas med C och det som skall
adderas och subtraheras C, för att bilda specialvarianten krysspårskruv-
mejsel, betecknas med D. Specialvarianten kommer då att betecknas C + D,
dvs C (skaft + mejsel för spårskruv) + D (mejsel för krysspår - mejsel för
spårskruv) = skaft + mejsel för krysspår = krysspårskruvmejsel varvid
mejseln för spårskruv bildar ett överskott.- Anm.
En variant av ovan exemplifierade princip är att man tilldelar de komponenter som skall adderas respektive subtraheras i förhållande till standardvarianten skilda beteckningar.- Rekommendation:
Principen kan tillämpas om produkttypen består av en standardvariant och en eller ett fåtal specialvarianter. Då specialvarianten avviker från standardvarianten bildar "minusmaterialet" ett osystematiskt förråd av komponenter.- 3. Beteckning av produktvarianter och komponentgrupper med tal ur
serien 2n (Bågenfelts metod)- Inom ramen för "Plus"-principen har Alf Bågenfelt utarbetat en metod att beteckna produkt-varianter och komponentgrupper inom given produkttyp med tal som utgör tal eller summan av tal ur serien 2n.
Metoden kännetecknas av:- * att varje produktvariant inom given produkttyp betecknas med tal ur serien 2n (där n
utgör heltal), dvs med 1, 2, 4, 8, 16, 32 osv.- * att den komponentgrupp som är unik för given produktvariant erhåller samma
beteckning som produktvarianten- * att den komponentgrupp som är gemensam för flera men ej alla produktvarianter
erhåller en beteckning som motsvarar summan av de tal som betecknar de produkt-varianter för vilken given komponentgrupp har gemensamma komponenter.- * att den komponentgrupp som är gemensam för alla produktvarianter inom given
produkttyp erhåller en beteckning som motsvarar seriesumman (=2n - 1, där n = antalet
produktvarianter inom produkttypen) av de tal som betecknar alla produktvarianter.- Anm:
Det maximala antalet komponentgrupper inom given produkttyp = 2n - 1;
det maximala antalet komponentgrupper inom given produktvariant = 2n-1
där n = antal produktvarianter inom given produkttyp.- Bilaga 2 visar tal ur serien 2n.
Bilaga 3 visar den principiella tillämpningen av Bågenfelts metod
Bilaga 4, 5, 6 och 7 visar praktikfall på tillämpningen av Bågenfelts metod.- Fördelar vid tillämpning av Bågenfelts metod:
- Metoden underlättar
- - att systematiskt överblicka och förändra produktsortimentet
- att systematiskt analysera produktsortimentet med avseende på produkttyper,
produktvarianter och dess ingående komponenter (artiklar)
- att datorisera de rutiner som berör produktsortimentet och dess indelning
- att via två produktionsmål (ett för anskaffning och ett för slutmontering mot kundorder)
systematiskt buffertera variantskiljande komponenter för önskvärd flexibilitet till
minsta möjliga kostnad.- Bågenfelts metod saknas i dagens PDM-system.
- Nyutvecklad programvara (PC) för indelning av komponenter i komponentgrupper finns nu tillgänglig på marknaden och saluförs av Viaduct AB, Eskilstuna.
- Bilaga 1.
Förslag till terminologi:- INDELNING AV INDUSTRIPRODUKTER ………………………………
- PRODUKTSORTIMENT ………………………………
(sortiment ,slutprodukt , försäljningsprodukt ,leverans-
produkt etc) =
= produkt som ett företag marknadsför- PRODUKTTYP ………………………………
(typ , klass , familj, modell, slag , sort etc ) =
= valda produkter med minst ett gemensamt kännetecken- PRODUKTVARIANT ………………………………
(variant , utförande etc) =
= produkt inom given produkttyp som har minst ett unikt
kännetecken- KOMPONENT ………………………………
( del , detalj , artikel, element etc) =
= del som utgör slutprodukt eller ingår i slutprodukt
Anm.: En komponent i en sammansatt produkt kan i sin tur
bestå av komponenter- KOMPONENTGRUPP ………………………………
(grupp , block, kloss , modul , delmängd etc) =
= den största grupp av komponenter i vilka man kan indela
en produkttyps alla komponenter för att man genom addition
av komponentgrupper skall kunna bilda vilken som helst av
produkttypens varianter.
Komponenterna inom given produkttyp kan indelas i tre
huvudtyper:
- komponenter som är unika för given produktvariant
- komponenter som är gemensamma för alla produktvarianter
- komponenter som är gemensamma för flera men ej alla
produktvarianter- MODUL
(grupp, block, kloss etc) =
= komponent eller komponentgrupp i produkt som genom
byte till annan komponent eller komponentgrupp bildar ny
variant av produkten
Bilaga 2.- DEN GEOMETRISKA SERIEN 2n (DÄR n ÄR ETT HELTAL)
- 2n = x
n = x =
0 1
1 2
2 4
3 8
4 16
5 32
6 64
7 128
8 256
9 512
10 1 024
11 2 048
12 4 096
13 8 192
14 16 384
15 32 768
16 65 536
17 131 072
18 262 144
19 524 288
20 1 048 576
21 2 097 152
22 4 194 304
23 8 388 608
24 16 777 216
25 33 554 432
26 67 108 864
27 134 217 728
28 268 435 456
29 536 870 912
30 1 073 741 824
31 2 147 483 648
32 4 294 967 296
33 8 589 934 592
34 17 179 869 184
35 34 359 738 368- Bilaga 3.
- EXEMPEL PÅ TILLÄMPNING AV BÅGENFELTS METOD
- PRODUKTTYP CYKLAR
- PRODUKTVARIANTER: KOMPONENT-
GRUPP:
HERR DAM BARN
1 2 4- X 1
- X 2
- X 4
- X X 3
- X X 5
- X X 6
- X X X 7
- KOMPONENTGRUPPSNUMMER KÄNNETECKEN
- 1 = Komponenter som är unika för Herrcyklar
2 = " " " Damcyklar
4 = " " " Barncyklar
3 = " " gemensamma för Herr- och Damcyklar
5 = " " " Herr- och Barncyklar
6 = " " " Dam- och Barncyklar
7 = " " " Herr, Dam- och Barncyklar- PRODUKTVARIANTEN IDENTIFIERAS GENOM UPPRÄKNING AV
KOMPONENTGRUPPER ENLIGT FÖLJANDE:- Herrcykel = 1 + 3 + 5 + 7
Damcykel = 2 + 3 + 6 + 7
Barncykel = 4 + 5 + 6 + 7- Bilaga 4.
- INDELNING AV PRODUKTTYPEN XYZT I KOMPONENTGRUPPER
- Produkttyp = valda produkter med minst ett gemensamt kännetecken
- PRODUKTVARIANTER INOM PRODUKTTYPEN XYZT:
- Beteckning Benämning
1 X-ray
2 Yellow
4 Zebra
8 Tommy- Produktvariant = produkt inom given produkttyp som minst har ett unikt kännetecken
- Komponentgrupp = de största grupperna av komponenter i vilka man kan indela en
produkttyps komponenter så att man genom addition av komponentgrupper kan bilda vilken som helst av produkttypens varianter.- Komponent- Antal olika Materialvärdet Produktionsmål Materialvärde per Årsvärde i %
grupps- komponenter för ett exemplar per komp.grupp komp.grupp och år per komp.-
nummer inom komp.- av komp.gruppen i antal exemplar grupp
gruppen i kronor (SEK) per år- Unika komponentgrupper:
- 1 6 600 900 540 000 0.5
2 55 1900 800 1 520 000 1.5
4 148 7000 1500 10 500 000 10.7
8 420 18 000 200 3 600 000 3.8- Gemensamma komponentgrupper för flera men ej alla produktvarianter:
- 3 (=1+2) 68 2100 1700 3 570 000 3.6
5 (=1+4) 3 40 2400 96 000 0.1
6 (=2+4) 15 30 2300 69 000 0.1
7 (=1+2+4) 100 2000 3200 6 400 000 6.5
9 (=1+8) 5 1 1100 11000 -
10 (=2+8) 14 40 1000 40 000 0.1
11 (=1+2+8) 141 2000 1900 3 800 000 3.9
12 (=4+8) 61 2100 1700 3 570 000 3.6
13 (=1+4+8) 6 10 2600 26 000 -
14 (=2+4+8) 8 20 2500 50 000 0.1- Gemensam komponentgrupp för alla produktvarianter:
- 15 (=1+2+4+8) 272 19 000 3400 64 600 000 65.6
- SUMMA: 98 382 100 100%
- Produktvariant: Komponentgrupper Materialvärde för ett ex av produktvarianten:
- 1 = 1 + 3 + 5 + 7 +9 + 11 + 13 + 15 25 751 kr
2 = 2 + 3 +6 + 7 + 10 + 11 + 14 + 15 27 090 kr
4 = 4 + 5 + 6 + 7 + 12 +13 + 14 + 15 30 200 kr
8 = 8 + 9 + 10 + 11 + 12 + 13 + 14 + 15 41 171 kr
Bilaga 5.- MATERIALVÄRDET FÖR ETT EX. AV PRODUKTVARIANTERNA XYZT
- Komponent- Produktvarianter
grupper
1 = X-ray 2 = Yellow 4 = Zebra 8 = Tommy- 1 600 - - -
- 2 - 1900 - -
- 3 2100 2100 - -