Startsida

 Problemets orsak

 Problemets storlek

 Förändring i framtiden

 Nätverk

 Sonja Kovalevsky

 Emmy Noether

 Intervjuer

 Referenser

 Titta i min gästbok

 Skriv i min gästbok

Intervjuer

Här följer fyra intervjuer med kvinnor, alla från Lund, som valt att ägna sig åt matematiken.

Gerd Brandell - matematiklektor Anna Torstensson - lärare och forskare i matematik
Olivia Constantin - doktorand i matematik Anna-Maria Simbotin - doktorand i matematik
Gerd Brandell - matematiklektor
"Gerd är universitetslektor i matematik på tekniska högskolan i Lund, men arbetar även mycket aktivt inom olika projekt, bl.a. deltar hon i en grupp som undersöker om det finns något samband mellan kön och matematik."

- Varför valde du ditt yrke?
Jag har tyckt det har varit kul med matematik ända sedan i början av tonåren, då jag upptäckte den abstrakta geometrin och de matematiska bevisen. Att jag sedan blev uppmuntrad och märkte att det gick bra betydde mycket.

- Hur trivs du med jobbet? För- och nackdelar?
Det roliga med jobbet är blandningen av att får se hur alla studenter utvecklas, vara med och arrangera olika projekt, och att få skriva rapporter och böcker. Tyvärr finns det så mycket att göra att man inte hinner med allt man vill och så har man ett enormt ansvar. Man blir tvungen att lära sig sätta stopp.

- Hur kan en vanlig arbetsdag se ut?
En vanlig arbetsdag för mig kan vara mycket varierande. Ett par perioder under varje läsår undervisar jag i matematik, jag sitter även med i ledningsgruppen för forskare. Under resten av året arbetar jag med olika projekt. Då jag arbetar med projekt i olika formar blir det mycket resande och möten. Jag lägger även ner mycket tid på förberedning och rapportskrivning, som oftast kan göras på valfri tid och plats. Vilket även gör yrket flexibelt.

- Hur uppfattar du könsfördelningen? Positivt eller negativt?
Jag ser könsfördelningen som ett problem, eftersom det endast är 10-12 % av matematiklektorerna som är kvinnor.

Tillbaka

 

Anna Torstensson - lärare och forskare i matematik
"Anna gick först naturvetarprogrammet med inriktning mot matematik i 4år på universitetet, därefter valde hon att gå en forskarutbildning i matematik, även den på 4år. Därefter var hon doktor i matematik. Idag är hon färdigutbildad och jobbar som lärare och forskare i matematik på universitetet. "

- Varför valde du utbildningen?
Jag var intresserad av fysik och matematik, och valde mellan att gå naturvetarprogrammet eller bli civilingenjör. Jag valde naturvetarprogrammet eftersom man går mer på djupet i matematikämnet där.

- Är matematiken svår? Måste man vara "smart"?
Matematiken kräver mycket. Man måste koncentrera sig och lägga ner mycket tid och energi, men tycker man det är roligt är det inte något större problem. Jag tror det är viktigare att verkligen vilja förstå och att inte ge upp så lätt, än att vara smart. För att bli forskare är det också viktigt att ha tillgång till kreativitet, men det kan man öva upp.

- Hur uppfattar du könsfördelningen? Positivt eller negativt?
Jag tänker oftast inte så mycket på det, men på senare år har jag varit på några träffar med många kvinnliga matematiker, och då har jag känt mig väldigt hemma och avslappnad på ett sätt jag inte gör annars, när det är så mansdominerat. Då jag har bra relationer till de flesta på min arbetsplats, känns det oftast mycket viktigare vad de har för personlighet och värderingar än om de är män eller kvinnor. Det som jag kan uppleva som negativt är väl att jag ibland märker att utbildningssystemet och arbetsplatser är uttänkta av män, och saker som jag tycker är viktiga ibland blir förbisedda. Som doktorand upplevde jag en hel del problem som jag tyckte jag hade svårt att få förståelse för, inte av ovilja utan snarare av ovana.

- Varför tror du det är en större andel killar som väljer matematiken?
Av tradition. Det finns inget med själva ämnet som kan förklara det som jag ser det. Möjligtvis att det kopplas ihop med teknik (men varför är teknik mer för killar?), men matematik har egentligen koppling till allt möjligt: medicin, ekonomi, biologi och mycket mera. Den teoretiska matematiken ser jag som en sorts konstform som ligger nära delar av filosofin.

- Hur tycker du mottagandet är, som man får som tjej och matematikstuderande?
Jag tror inte det skiljer sig från hur killar tas emot för det mesta. Lärarna brukar vara hjälpsamma och visa respekt, men är man försiktig som många tjejer är får man kanske inte så mycket hjälp. Man måste oftast själv ta initiativ!

- Har du några rekommendationer till tjejer som står i valet och kvalet om de ska läsa matematik?
Om du känner att du har intresse så prova på att läsa matematik! Det är ett ämne som kräver en del, men kan ge väldigt mycket tillbaka. Men allra viktigast är vad man själv känner är rätt, och inte vad någon annan tycker.

- Något du själv vill tillägga?
Ute i världen finns många kvinnliga matematiker, i vissa länder är fördelningen ungefär jämn. Det kan vara intressant att fundera över.

Tillbaka

 

Olivia Constantin - doktorand i matematik
" Olivia kommer från Rumänien där hon läste grundkurserna i matematik, och fick sin magisterexamen. Sedan 3,5 år tillbaka har hon varit utbytesstudent i Sverige, och håller nu på med sin doktorandtjänst i matematik, i Lund.

- Varför valde du utbildningen? Om du skulle välja idag, skulle du välja samma?
När jag gick i skolan i Rumänien började jag tycka om matematiken. Jag deltog i några tävlingar där, och så småningom blev matematiken till min passion. Ifall jag skulle göra mitt val idag, tror jag att jag skulle gå samma väg.

- Är matematiken svår? Måste man vara smart?
Ibland kan matematiken verka svår, men man får lära sig att inte ge upp, utan efter lite ansträngning kan man ofta se den som lättare och vacker. En viss begåvning skadar aldrig, men det räcker inte, man måste vara beredd på att jobba hårt och vara mycket hängiven.

- Hur uppfattar du könsfördelningen? Positivt eller negativt?
Jag ser inte könsfördelningen som något problem.

- Hur tycker du mottagandet är, som man får som tjej och matematikstuderande?
Jag fick ett mycket bra mottagande och mycket uppmuntrandet, inte alls något som skulle vara motverkande eller hindrande.

- Har du några rekommendationer till tjejer som står i valet och kvalet om de ska läsa matematik?
Ge inte upp!

  Tillbaka

 

Anna-Maria Simbotin - doktorand i matematik
" Anna-Maria kommer från Rumänien och har läst matematik, matematisk statistik och datalogi vid Lunds universitet. Hennes studier som omfattade160poäng, varav 120 i matematik och 40 i datalogi, ingick i naturvetenskapligaprogrammet. Detta resulterade i en magisterexamen med matematik som huvudämne och datalogi som andra ämne. Sedan två år tillbaka doktorerar Anna-Maria i matematik, och för tillfället inom en gren som heter Komplex Analys."

- Varför valde du utbildningen?
När jag stod inför valet av universitets studier, hade jag en naturvetenskaplig datologiinriktad gymnasieutbildning bakom mig från Rumänien.
Jag har alltid varit intresserad av naturvetenskapliga ämnen och tack vare en väldigt engagerad gymnasielärare, har jag alltid tyckt matten varit rolig. Vid denna tidpunkt, 1997, var dataloger och matematiker eftersökta på arbetsmarkanden, så att fortsätta i den riktningen blev ett självklart val. Jag började med matematikstudier och tanken var att fortsätta med datalogin efteråt, men efter två terminers studier i matematik fick jag möjligheten att jobba som räkneövningsledare på grundkurserna som jag själv hade gått året innan. Denna undervisning fick mig att fastna. Förutom intresset för ämnet, logiken och problemlösningarna fann jag ett stort intresse i undervisningen. Därmed byte jag fokus från datalogistudier till en akademisk karriär i matematik, vilket jag inte har ångrat.
Doktorandutbildningen som jag går nu är det andra steget på en väg som är både krävande, utmanande och mycket intressant.

- Är matematiken svår? Måste man vara smart?
Om matematiken är svår är en fråga om uppfattning. Matematiken är ett omfattande, ständigt växande ämne. Vi har alla behov av matematikkunskaper, vare sig vi är medvetna om det eller inte. Matematikkunskaperna byggs upp nivå efter nivå, och det kommet alltid finnas nivåer som känns omöjliga att passera. Som tur väl är inget oövervinnerligt om man är intresserad. Att var nyfiken och intresserad är, enligt min uppfattning, en bättre förutsättning än att vara smart.
Jag har sett studenter som lyckats med sina studier trots enorma svårigheter i början av studierna, samtidigt som jag har träffat smarta, kvicka studenter som har övergett utbildningen.

- Hur uppfattar du könsfördelningen? Positivt eller negativt?
Könsfördelningen följer inte de riktningar som hade varit önskvärda i en politisk debatt. Procentuellt är det mycket färre kvinnor än män, men detta är inte ett resultat av misslyckande av politiska åtgärder på universitetsnivå utan det är en process som startar mycket tidigare. Personligen har jag aldrig under min studieperiod eller i min nuvarande arbetsmiljö känt någon form av diskriminering eller uppfattat könsfördelningen som negativ. Man bedömer personer efter deras professionalism, meriter och inte efter könstillhörighet.

- Varför tror du det är en större andel killar som väljer matematiken?
Det har spekulerats väldigt mycket kring könsfördelningen inom varje gren av arbetslivet som är dominerat av män. När det gäller matematiken, förklaras könsfördelningen med att tjejer blir subtilt styrda av samhället, till och med via undervisning, för att välja yrken som alltid har ansetts vara kvinnliga. Att syssla med matematik och tekniska ämnen överhuvudtaget, har under en längre period ansetts vara manligt. Detta skulle då leda till slutsatsen att det är en större andel killar som väljer matematiken, eftersom det alltid varit ett manligt yrke. Detta har lett till att killar har lättare att hitta manliga förebilder, bl.a. bland lektorer och professorer.
Jag håller med om detta i vis grad, men jag tror inte man kan utesluta att det finns andra faktorer också. På universitet har jag alltid blivit väl mottagen, så bortvalet sker tidigare.

Faktum är att vi, som tjej och kille, har olika intressen, och matematiken kanske inte tilltalar i lika hög grad tjejer som killar. Jag tycker det är lärarnas och samhällets uppgift att väcka intresse, uppmuntra och stötta, men inte att eftersträva en lika fördelning på varje arbetsplats eller i varje klassrum.

- Hur tycker du mottagandet är, som man får som tjej och matematikstuderande?
Jag har blivit väldigt välbemött under hela min utbildningstid. Det faktum att jag både är tjej och invandrare har aldrig spelat någon roll, utan det har känts som att jag bedömts efter mina kunskaper och meriter. När jag sökte doktorandtjänsten här på Matematiska Institutionen uppmuntrade särskilt kvinnliga sökande. Min förhoppning är att jag inte valdes eftersom jag är tjej utan för att jag var meriterad.

- Vad har du tänkt dig att arbeta med efter doktorandtjänsten?
Min önskan är att fortsätta med den akademiska karriären, vilket betyder att jag vill fortsätta forska och undervisa, gärna på universitetsnivå. Men det finns andra möjligheter också. Matematiken är ett ämne som är "inbakat" i allting. Man kan samarbeta som matematiker på olika forskningsprojekt, eller så kan man undervisa på gymnasiet. Vägarna är många, och eftersom mattespråket är internationellt kan du ha hela världen som arbetsplats.

- Har du några rekommendationer till tjejer som står i valet och kvalet om de ska läsa matematik?
Om de är intresserade av studera matematik, så får de strunta i fördomar och inte ge upp i svåra stunder.

  Tillbaka