To 970904

Projectprosessen och projektledningens grunbegrepp (Mats Engwall)

Han påpekade "var alltid noga med att klarlägga när projektet skall avses vara avslutat"

Projektprosessen kan ha flera olika betydelser:
Processen definieras i förhållande till

-Objektet ...........................projekt=idé/satsning
-Aktören
Dvs inom ett större projekt kan det finnas flera projektledare, som har olika projekt. Jmfr JAS

Vid utvärdering av en projektledare - kan man bara utvärdera gentemot uppdraget man fick från början!

**********PEKPINNE***********
Ett projektuppdrag skall ha:
1. Starttid
2. Sluttid
3. Mål
4. Namnhiven ansvarig projektledare
5. Egna resurser
6. Eget namn
7. Namngiven uppdragsgivare
******************************

Skall verkligen allt vara projekt?
Förr var det större och mindre antal än idag.Allt för små och över tiden korta projekt medför att kompetens inte hinner byggas upp för projektledningen respektive man har ingen nytta av kompetensen man byggt upp efter ett större projekt,på de små och korta.

Projektlivscykeln:
-I förväg planerad död.
-Genomlöps en gång
-Senare faser bygger på tidigare
-Olika arbeteten i olika faser
-Ojämn resursförbrukning
Ett projekt kan aldrig bli något löpande band, där det går snabbare efter hand att ta fram produkten.Det är ju inte samma faser man går igenom utan de bygger i stället på varandra.

Kurva som visar ett projekts resursinsats över tiden:

 

Kurva som visar ett projekts accumelerade resursinsats över tiden(sk.S-kurva):

 

Projektledningens dilemma 1:
1. Informationsparadoxen: - De viktigaste besluten fattas när man har minst information om slutresultatet.

Röd= Man har exvis tecknat avtal med en underleverantör.

Tänk på ändringsdjävulen - ju senare en ändring kommer in i ett projekt ju dyrare- vilket åter igen ger att man måste satsa mycket på förberedelse/förundersöknings-fasen.

Projektstyrningsmodeller - Principiella faser (Inom parentes Mats egna)
1.Initiering (Concept)
2.Förberedelse (Develop)
3.Genomförande (Execute)
4.Avslutning (Finish)
Jmfr Volvo och deras färgade böcker för varje fas, Eriksons PROPS

Projektledningens dilemma 2:
Sluten vs Öppen process - För att lösa problemet effektivt, krävs låsta planer. Men för att lösa rätt problem, krävs flexibilitet.

***************DIVIS*******************

Vi har inte tid att ha bråttom!

**************************************

 


Projektgruppens dynamik (Annika Zika-Wiktorsson)

Gott klimat i en arbetsgrupp:
1.Öppen och rak kommunikation
2.Arbetsstolthet
3.Samtliga medlemmar respekteras.

Socialpsykologisk definition av en grupp:
En samling människor som:
a)Upplever sig ha ett gemensamt mål
b)Ömsesidigt påverkar varandra
c)Är psykologiskt medvetna om varandra
d)Uppfattar sig själva som grupp.

Gruppens syftesstruktur:
Enskild medlems syfte:
- instrumentella
- socio-emotionella
- självcentrerade

Gruppens syfte:
- instrumentella
- socio-emotionella

Faser i grupputvecklingen:
1.Orienteringsfas
2.Konfliktfas
3.Närmandefas
4.Samarbetsfas
5.Separationsfas

Arbetsgruppens informella roller
a)Arbetsroller
1.Initiativtagare
2.Informationssökare
3.Åsiktssökare
4.Informationsgivare
5.Åsiktsgivare
6.Nyansgivare
7.Samordnare
8.Orienterare
9.Kritikern
10.Stimulatorn
11.Assistenten
12.Sekreteraren
b)Samarbetsroller
1.Uppmuntraren
2.Medlaren
3.Kompromissaren
4.Kommunikationsbefrämjaren
5.Normgivaren
6.Observatören
7.Medlöparen
8.Kommentatorn
c)Självcentrerande roller
1.Angriparen
2.Blockeraren
3.Uppmärksamhetssökaren
4.Bekännaren
5.Playboyen
6.Dominanten
7.Hjälpsökaren
8.Den självutnämnde representanten
Viket personerna kan visa genom att vara:
Den dominante
Clownen
Den tysta
Den aggresive
Budbäraren
Arbetsnarkomanen

Den effektiva arbetsgruppen
-Avspänd informell atmosfär
-Engagemang i arbetsuppgifter
-Riklig kommunikation, de flesta deltar
-Adekvat kommunikation
-Målsättningen accepteras
-Alla lyssnar
-Ingen rädsla att göra bort sig
-Oliktänkande och åsiktsskilnader accepteras
-Beslut i samförstånd
-Konstruktiv kritik
-Medlemmarna ger uttryck för känslor och ideer
-Ledaren dominerar inte
-Funktionell rollfördelning
-Ingen maktkamp
-Självkritik