Klicka på en bokstav för att hoppa direkt till de orden, eller rulla nedåt för att bläddra i ordlistan. Vill du tillbaka hit upp klickar du på ÖVERST.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
acceptabel användning
Se AUP.
agent
En speciell typ av program som reser omkring på Web, där det följer och förtecknar adresser och deras tillhörande titlar, så att de kan användas vid ett senare tillfälle, till exempel av en sökmotor.
alfatest
Programtestningen som utförs av programutvecklarna, alternativt det första av flera steg i testningsprocessen (jfr betatest).
alternativlista
Vanligen en lista med poster där användaren kan välja en eller flera alternativ. I HTML används koderna <SELECT> och <OPTION> för att skapa sådana listor.
animering
En datoriserad process där rörliga bilder skapas genom snabba växlingar mellan stillbilder.
anonym ftp
En form av filåtkomst på Internet som bygger på FTP-tjänsten, med vilken en användare kan komma åt en fil genom att logga in som anonymous och ange sitt användarnamn som lösenord.
ansluta
Anslutningen sker i början av kommunikationsprocessen
I detta skede bestäms vilka protokoll, kommunikationshastigheter och felhanteringsmetoder som ska användas, så att kommunikationen därefter fungerar korrekt och tillförlitligt.
AppleScript
Skriptspråket i Macintosh operativsystem som används för att bygga CGI-program för Macintosh-baserade Web-servrar.
Archie
En Internet-baserad arkivsökningsfunktion som bygger på databaser med fil- och katalognamn som hämtas från anonyma ftp-servrar på Internet.
ARPA (Advanced Research Projects Administration)
– se DARPA.
attribut
Ett attribut är en namngiven egenskap för en HTML-kod. Vissa attribut är obligatoriska medan andra är valfria. Vissa attribut (beroende på koden och attributet) används tillsammans med värden (i dessa fall är syntaxen ATTRIBUTE="värde"). Mer information om koder finns i kapitel 7.
AUP (Acceptable Use Policy)
En doktrin som ursprungligen formulerades av National Science Foundation, och som begränsar Internet till forskningsarbete och akademiskt arbete, dock inte kommersiellt.
awk
Ett avancerat skriptspråk som följer med de flesta UNIX-varianter. awk kompletterar filhanteringsförmågan i UNIX-skalen och omfattar mönstermatchning av fält och C-liknande element för strukturerad programmering.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
bandbredd
Tekniskt sett är bandbredden det elektriska frekvensområdet som en enhet kan hantera. Termen används dock oftast som ett mått på transportförmågan hos en viss kommunikationsteknik.
Basic (Beginners All-purpose Symbolic Instruction Code)
Basic är ett programmeringsspråk som är lätt att lära sig och använda. Den mest populära implementeringen är Microsofts QuickBasic.
betatest
Fasen i programvarutestningen när ett program eller ett system lämnas över till en grupp användare utanför utvecklingsorganisationen för att testas i mer eller mindre verklighetslika driftsmiljöer.
bildmappningsfil
En uppsättning bildpunktskoordinater i en grafisk bild som motsvarar områden som användaren kan klicka på för att hoppa omkring på nätet. Filen måste skapas med ett grafikprogram som definierar områdena och gränserna mellan dem, och sedan lagras på en Web-server som hanterar översättningen av koordinaterna och adresserna.
bokmärke
De flesta Web-läsare har en funktion för att skapa en lista med adresser som användaren vill lagra för att kunna återkomma till. Netscape kallar sådana lagrade referenser för bokmärken.
bordsdator
Datortypen som den vanliga typen av användare har stående på skrivbordet. Bordsdator är en synonym till "slutanvändardator" eller helt enkelt "dator".
bryta anslutning
När en nätverkssession avslutas kommer de två datorerna överens om att sluta kommunicera med varandra och bryter systematiskt anslutningen. Portadresserna och andra resurser som har använts under sessionen återskapas.
BSD (Berkeley Software Distribution)
En variant av UNIX som var särskilt viktig under slutet av 70-talet och på 80-talet, när de flesta utbyggnader av och tillägg till UNIX (till exempel TCP/IP) först dök upp i BSD-varianten.
BTW
En akronym för "By The Way", som ofta används i e-postmeddelanden.
buggar
Små skadedjur som ibland dyker upp i programvara i form av större eller mindre fel, misstag och blundrar. De så kallade buggarna har fått sitt namn efter en typ av insekt (engelska bug) som drogs till glöden i rören i de föråldrade rörbaserade datorer som användes på 50-talet och i början av 60-talet.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
CD-ROM (Compact Disk Read Only Memory)
En variant av musik-CD-skivorna som datorer kan läsa. En CD-ROM-skiva kan innehålla upp till 650 MB data, vilket gör dem till ett populärt distributionsmedium för dagens omfattande program och system.
CERN (Centre Européen Researche Nucleare)
Ett centrum för högenergifysik i Genève i Schweiz och födelseplatsen för World Wide Web.
CGI (Common Gateway Interface)
Specifikationen som bestämmer hur Web-läsare kan kommunicera med och begära tjänster från Web-servrar. CGI står även för formatet och syntaxen som krävs för att skicka information från läsaren till servern via formulär eller så kallade dokumentbaserade frågor i HTML.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
datorplattform
Ett sätt att referera till den datortyp som någon använder. Termen innefattar både maskinvaran (datortypen, processortypen, med mera) och programvaran (operativsystemet och programmen).
dedicerad linje
En telefonlinje som är vigd åt datorbaserad telekommunikation. En sådan linje kan användas 24 timmar om dygnet av sin ägare. I den här boken avses linjer som upprätthåller en länk till en Internet-operatör.
DNS (Domain Name Server)
– se domännamn.
DoD (Department of Defence)
De som betalade räkningarna för och körde de tidigaste versionerna av Internet.
dokument
Grundenheten för HTML-information. Med dokument avses hela innehållet i en HTML-fil. I den här boken använder vi "HTML-dokument" mer eller mindre som en synonym till "Web-sidor", vilket avser hur sådana dokument visas i läsarna.
dokumentbaserade frågor
Ett av två sätt att skicka information från en läsare till en Web-server. De dokumentbaserade frågorna har utformats för att användaren ska kunna skicka korta informationssträngar till servern med hjälp av HTTP:s leveransmetod METHOD="GET". Denna används till exempel för att begära sökningar eller andra korta uppslagsoperationer.
dokumentkropp
En av de grundläggande strukturerna i ett HTML-dokument. Dokumentkroppen återfinns vanligen mellan sidhuvuds- och sidfotsinformationen.
dokumentrubriker
Klassen med HTML-koder som vi refererar till som <H*>. Med dokumentrubriker kan författaren infoga rubriker i olika storlekar och vikt (från 1 till 6) för att ge struktur åt innehållet i dokumenten. Dokumentrubrikerna bör användas så att de markerar början på ett nytt begrepp eller en ny tankegång i dokumentet.
dokumentstruktur
Avser metoderna som används för att ordna data och flytta omkring inom ett eller flera besläktade HTML-dokument.
domännamn
Namnen som används på Internet som del av ett distribuerat databassystem för att översätta datornamn till fysiska adresser och tvärtom.
DOS (Disk Operating System)
– se även operativsystem. Det underliggande styrprogrammet som används för att få de flesta typer av Intel-baserade datorer att fungera. Microsofts MS-DOS är den mest spridda varianten av DOS och utgör ramverket på vilket den lika vanliga programvaran Microsoft Windows körs.
DTD (Document Type Definition)
DTD är en formell SGML-specifikation för ett dokument som fastslår strukturelementen och koddefinitionerna som sedan kan användas för att skapa förekomster av dokument.
dum terminal
En bildskärmsenhet med tangentbord som är beroende av "intelligensen" i en annan dator för att styra skärmen och ta emot data från tangentbordet. Sådana terminaler var standard under stor- och minidatorernas storhetsdagar och används än idag i stor omfattning i till exempel reservationssystem och andra typer av specialiserade tillämpningar.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
elektroniska affärer
Utbytet av pengar mot varor eller tjänster via ett elektroniskt medium. Många företag förutspår att elektroniska affärer kommer att ha ersatt postorder och inköp via telefon vid sekelskiftet.
Elektroniska motorvägar
Ett gruppnamn på Internet, kommunikationsföretag, telefonsystem och andra kommunikationsmedia, som politikerna verkar tro ska bli nästa stora grej i affärs-, forsknings- och industrivärlden. Många tror att motorvägen redan är här och att den kallas "Internet".
Ethernet
Den mest förekommande typen av lokala nätverk som används idag. Ethernet utvecklades ungefär samtidigt (och av ungefär samma personer och organisationer) som Internet.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
"framsida"
Klientsidan i klient/server-system kallas "framsida" eller "förgrund". Det är där som användaren läser och interagerar med informationen från en server
Web-läsaren är "framsidan" som kommunicerar med Web-servrar i "bakgrunden".
fästpunkt
I HTML är en fästpunkt ett kodat text- eller grafikelement som fungerar som en länk till en annan plats i eller utanför ett givet dokument. Fästpunkten kan även vara en plats i ett dokument som fungerar som mål för en inkommande länk. I den här boken syftar vi främst på den senare definitionen.
felmeddelande
Information från ett program till en användare, oftast i syfte att meddela att saker och ting inte har fungerat korrekt (eller inte alls). Felmeddelandena är en konstform som inte är inte särskilt uppskattad, och de innehåller många av de lustigaste och mest otydliga formuleringar som mänskligheten har sett. Sett ur mottagarens synvinkel är de inte särskilt lustiga utan ofta tvärtom.
filnamnstillägg
I DOS-system avser denna term de tre bokstäverna efter punkten i filnamnet. I bland andra UNIX- och Macintosh-system avses strängen som följer efter den punkt som ligger längst åt höger i filnamnet. Filnamnstilläggen används för att kategorisera filer med avseende på dess typ, ursprung och möjliga användningsområden.
formulär
HTML-formulären bygger på speciella koder som gör att läsaren kan ta emot data från användaren och sedan skicka dessa data till speciella program som hanterar indata på Web-servern. I korthet utgör formulären en mekanism som låter användaren interagera med servrar på nätet.
FTP (File Transfer Protocol)
En filöverföringstjänst på Internet som bygger på TCP/IP-protokollet. Med FTP kan filer kopieras från och till FTP-servrar i ett nätverk.
fysiska koder
HTML-koder som anger speciella teckenstilar, till exempel fet (<B>) och kursiv (<<I>>), och teckensnitt, till exempel skrivmaskinsstil (<<TT>>).
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
GIF (Graphics Information File)
GIF är ett grafikformat som ofta används i Web-dokument på grund av dess komprimerade format och kompakthet.
Gopher
Gopher är ett program/protokoll som utvecklades vid University of Minnesota och som presenterar en mängd olika Internet-tjänster, till exempel WAIS, Telnet och FTP, i ett menybaserat system.
grafik
I HTML-dokument utgörs grafiken av en särskild slags filer (vanligen GIF eller JPEG) som visas på Web-sidorna genom att adresser refererar till dem.
grep
En förkortning av "general regular expression parser". grep är ett standardprogram i UNIX som letar efter mönster i filer och rapporterar var mönstren förekommer. grep hanterar en mängd olika mönster, bland annat så kallade reguljära uttryck som kan använda många olika typer av ersättningstecken och jokertecken. Detta gör att användaren kan söka efter och ersätta information i filer.
GUI (Graphical User Interface)
Grafiska användargränssnitt (GUI) är det som gör grafiska Web-läsare möjliga över huvud taget. De skapar ett bildbaserat gränssnitt som gör det enkelt för användarna att arbeta med all slags datorbaserad information.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
historik
En läsare upprättar vanligtvis en förteckning över alla adresser som användaren har besökt under det pågående arbetspasset. Denna förteckning kallas för "historik" och kan användas för att hoppa tillbaka till någon av de tidigare sidorna på ett enkelt sätt. Historiken försvinner tyvärr när bläddringsprogrammet avslutas.
hjälpprogram
Dagens Web-läsare kan visa flera grafikfiler (och i vissa fall också andra typer av data). Ibland måste Web-läsaren skicka vissa filer, till exempel rörliga bilder eller ljudfiler, till andra program som vet hur informationen i filerna ska renderas. Sådana program kallas hjälpprogram, eftersom de hjälper Web-läsaren att visa Web-informationen för användaren.
hopplista
En Web-sida som består av en rad länkar till andra sidor, oftast med en beskrivning av vad som finns vid var och en av länkarna. Hopplistorna fungerar som förteckningar över innehållet på sidorna och är ofta ordnade kring ett visst ämnesområde.
HTML (HyperText Markup Language)
Ett kodningsspråk som är baserat på SGML och som används för att skapa Web-sidor. HTML är visserligen inte något riktigt programmeringsspråk, men det tillhandahåller ändå ett lexikon och en syntax för att konstruera och skapa användbara hypertextdokument på nätet.
HTML-programvara
Syftar till program som förstår HTML-koder och deras placering. Vissa sådana program kan även producera HTML-syntax, medan andra kan konvertera ordbehandlings- eller textredigeringsprogram till HTML-format.
http eller HTTP (HyperText Teleprocessing Protocol eller HyperText Transfer Protocol)
Internet-protokollet som används för att hantera kommunikationen mellan Web-klienter (Web-läsare) och Web-servrar.
httpd (http-daemon)
Namnet på den samling program som körs på en Web-server för att tillhandahålla Web-tjänster. På UNIX-språk är en daemon ett program som körs hela tiden och som lyssnar efter en viss typ av begäran. En httpd är alltså ett program som körs på en Web-server hela tiden, och är beredd att rycka in och utföra begäran om Web-tjänster.
hyperlänk
En kortform av hypertextlänk som definieras nedan.
hypermedia
Någon typ av datormedia, till exempel text, grafik, video eller ljud, som är tillgängligt på nätet via hypertextlänkar.
hypertext
En metod att ordna text, grafik och andra typer av data så att de kan användas av datorer. Metoden medför att enskilda dataelement pekar på varandra, vilket gör att informationen, i synnerhet text, kan ordnas icke-linjärt.
hypertextlänkar
En hypertextlänk i HTML definieras av en särskild kod som skapar ett dokumentelement som användaren kan välja. När det väljs flyttas användarens fokus från ett dokument (eller från ett visst avsnitt i det) till ett annat.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
indatahanterande program
Program som körs på en Web-server (som anges med attributet ACTION till en <FORM>-kod) och som har som uppgift att hantera och reagera på indata från användaren i en Web-läsare.
Infobahn
En synonym till "elektronisk motorväg".
innehåll
Innehållet är HTML:s existensberättigande och anledningen till att användare läser Web-dokument och återkommer för att läsa mer.
Internet-surfare
Någon som gillar att ta sig runt på nätet.
Internet
En världsomspännande uppsättning nätverk. Internet uppstod på 70-talet och bekostades då av det amerikanska försvarsdepartementet. Idag länkar nätverket ihop användare i nästan alla världens länder.
IP (Internet Protocol)
–se TCP/IP. IP är det nätverksprotokoll som används för att koppla samman datorer på Internet. IP används också som synonym för protokollpaketet TCP/IP.
ISDN (Integrated Services Digital Network)
En framväxande digital teknik för telekommunikation som ger större bandbredd och bättre signalkvalitet än gammaldags analoga telefonlinjer. Den är ännu inte tillgänglig i stora delar av världen.
ISO (International Standards Organization)
ISO är de världsomspännande standardiseringsorganisationernas gammelfarfar och består av standardiseringsorgan från hela världen. De flesta viktiga kommunikations- och datorstandarderna, till exempel telekommunikations- och teckenstandarderna som nämns i denna bok, omfattas av ISO-standarder.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
kapsling
En struktur som uppträder inuti en annan struktur. I HTML förekommer kapsling oftast i liststrukturer, som kan kapslas i varandra oberoende av den aktuella listtypen.
katalogsökväg
Namnet på enheten och katalogen som behövs för att användaren ska kunna lokalisera en viss fil i ett givet filsystem. I HTML används oftast katalogsökvägar enligt UNIX-modellen.
kbps (kilobit per sekund)
Ett mått på överföringshastighet vid datakommunikation, i enheter om 210 bitar per sekund (210 = 1 024, vilket motsvarar drygt 1 000 och förklarar det kvasidecimala "k" för "kilo").
klickningsbar bild
En bild (i en HTML-fil) som är till för grafikbaserad Web-navigering. Bilden mappar bildpunktskoordinater, så att olika delar av bilden pekar på olika adresser.
klient
Slutanvändarsidan i ett klient/server-system. Termen "klient" avser oftast användaren av nätverkstjänster av ett eller annat slag. En Web-läsare är därför ett klientprogram som pratar med Web-servrar.
klient/server
En datorsystemmodell där arbetet delas in i två roller, som oftast är kopplade till ett nätverk. Klienten arbetar på användarsidan och hanterar kommunikationen med användaren och bildskärmen (indata, utdata och närbesläktade processer). Servern arbetar någon annanstans i nätverket och hanterar dataintensiva eller gemensamma processer, till exempel att tillhandahålla dokumenten och programmen som en vanlig Web-server hanterar.
knappfält
Ett sätt att ordna hypertextlänkar i en rad på en Web-sida för att åstadkomma en uppsättning navigeringskontroller i ett eller flera HTML-dokument.
kod
Det formella namnet på ett element i HTML-strukturen. Omges vanligtvis av hakparentes (< >).
kodad information
Ett sätt att slå in data från en dator i ett särskilt kuvert och skicka det över ett nätverk. Informationskodning avser olika datamanipuleringstekniker som ändrar formatet och layouten på data, så att dessa ska bli mindre känsliga för påfrestningarna som den elektroniska överföringen innebär. Kodad information måste oftast avkodas av mottagaren innan den kan användas.
koder
Ett sätt att bädda in specialtecken (metatecken) i en textfil, som beskriver för ett program hur innehållet i filen ska hanteras.
kodningsspråk
En uppsättning specialtecken som motsvarar definierade funktioner och som används för att ange vilken metod som ska användas för att visa filen som innehåller tecknen på skärmen. HTML är ett kodningsspråk som tillämpar SGML, och som används för att konstruera Web-sidor.
konvention
En överenskommen uppsättning regler och lösningar som gör att olika system kan kommunicera med varandra och arbeta tillsammans.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
länk
En länk i HTML är en pekare i en del av ett dokument som kan förflytta användaren till en annan del i samma dokument eller till ett helt annat dokument. Det är denna funktion som står för "hyper" i hypertext. En länk är med andra ord ett ett-till-ett-förhållande mellan två begrepp eller idéer.
layoutelement
Ett layoutelement i ett HTML-dokument är ett stycke, en lista, en bild, en rubrik eller någon annan dokumentkomponent som bidrar till sidans utseende.
linjär text
Beskriver gammaldags dokument som fungerar ungefär som en bok, där sida följer på sida i en lång serie. Även om sådana "böcker" har sakregister, pekare, korsreferenser och andra funktioner för att åstadkomma länkar, måste användaren använda dessa manuellt (jämfört med att klicka med musen).
listkoder
HTML innehåller koder för olika typer av listor, till exempel sorterade listor <OL>, icke-sorterade listor <UL>, menyer <MENU>, ordlistor <DL> och kataloglistor <DIR>.
listposter
Ett element som är kodat med en <LI>-kod i en HTML-lista.
listserv
Ett program för e-posthantering (ofta UNIX-baserat) som låter användaren hantera, bidra till och prenumerera på namngivna utskickslistor som dagligen distribuerar meddelanden till alla prenumeranter. Detta är en vanlig form att sprida information till grupper på Internet och det är så som HTML-arbetsgruppen kommunicerar med sina medlemmar.
ljusrum
"Luften" på en sida, det vill säga de delar av sidan eller skärmbilden som inte innehåller text eller andra element. En viss mängd ljusrum är nödvändig för att sidan ska bli tilltalande och lättläst.
logiska koder
Avser ett antal HTML-koder för teckenhantering som används för att framhäva eller markera text i Web-dokument (en förteckning över beskrivande respektive fysiska koder finns i kapitel 6).
luft
Se ljusrum.
Lynx
En mycket vanlig teckenbaserad Web-läsare för UNIX.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
majordomo
En uppsättning Perl-program som automatiserar hanteringen av flera utskickslistor, både sådana som styrs av en diskussionsledare och sådana som inte är styrda, samt rutinhanteringen av prenumerationer.
mall
I denna bok använder vi begreppet för att beskriva skelettet på Web-sidan, med de HTML-koder för sidhuvud och sidfot, layout och navigeringselement som används.
Mbps (megabit per sekund)
Ett mått på överföringshastighet vid datakommunikation, i enheter om 220 bitar per sekund (220 = 1 048 576, vilket motsvarar drygt 1 000 000 och förklarar det kvasidecimala "M" för "mega").
MCC (Microelectronics and Computing Corporation)
Ett dataindustrikonsortium som är baserat i Austin, Texas, och som har utvecklat Web-läsarna WinWeb och MacWeb.
metatecken
Ett särskilt tecken i en textfil som anger att någonting måste specialhanteras. I HTML fungerar vinkelparenteser (< >), et-tecken (&), nummertecken (#) och semikolon (;) som metatecken.
MIME (Multipurpose Internet Mail Extensions)
http-kommunikationen med Web-information på Internet är beroende av en speciell version av MIME-format för att överföra dokument och tillhörande filer mellan servrar och användare.
miniatyr
En miniatyrbild av en grafisk bild som används som länk till den riktiga bilden.
modem (modulator/demodulator)
En typ av maskinvara som omvandlar den analoga informationen i telefonsystem till digital information som kan hanteras i datorer. Med ett modem kan en dator alltså kommunicera via telefonnätet.
Mosaic
En kraftfull grafikbaserad Web-läsare som ursprungligen utvecklades av NCSA och som nu är vida spridd och används till en mängd olika kommersiella Web-läsare.
MPEG eller MPG (Motion Picture Experts' Group)
MPEG är ett mycket komprimerbart format som används till rörliga bilder. MPEG ger inte bara en otrolig komprimering (upp till 200 till 1) utan uppdaterar dessutom bara element som ändras på skärmen från en bild till nästa, vilket gör formatet oerhört effektivt. Filnamnstillägget på filer av denna typ är .MPEG, utom i DOS- och Windows-system där det är .MPG.
MPPP (Multilink Point-to-Point Protocol)
Ett Internet-protokoll som hanterar fler än en samtidig fysisk anslutning mellan två datorer, så att anslutningarnas sammanlagda bandbredd ger en snabbare länk mellan datorerna.
multimedia
En metod för att kombinera text, ljud, grafik, rörliga bilder och animeringar i samma dokument.
MVS (Multiple Virtual Storage)
Ett filsystem som används i IBM-stordatorer och kompatibla kloner.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
nätverkslänk
Kopplingen mellan en dator och ett nätverk. I uppringningsbara system är kopplingen oftast en telefonlinje, medan den i fasta nätverk kan utgöras av olika tekniker, till exempel Ethernet, Token Ring eller FDDI.
navigering
Med navigering avses att använda hyperlänkar för att hoppa mellan HTML-dokument och andra Web-resurser.
NCSA (National Center for Supercomputing Applications)
En forskningsenhet vid University of Illinois, där Web-läsaren Mosaic utvecklades och där NCSA:s httpd-kod underhålls och distribueras.
numerisk entitet
Ett speciellt kodelement som genererar ett visst tecken ur teckenuppsättningen ISO-Latin 1. En numerisk entitet har formen &#nnn, där nnn är den numeriska koden (anges med en, två eller tre siffror) som motsvarar tecknet i fråga. (En komplett förteckning över dessa tecken finns i kapitel 8.)
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
operatör
En organisation som ger enskilda personer eller organisationer tillgång till Internet. Operatörerna erbjuder normalt sett sina kunder en uppsjö av olika kommunikationsalternativ, från analoga telefonlinjer till leasade linjer med större bandbredd, ISDN och andra digitala kommunikationstjänster.
OS (Operating System eller operativsystem)
Det underliggande styrprogrammet som får maskinvaran i en dator att fungera och som hanterar programkörningen. DOS, UNIX och OS/2 är exempel på olika operativsystem.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
PC (personal computer)
Termen PC används numera för att beskriva persondatorer i allmänhet
Ursprungligen betecknade termen IBM:s 8086-baserade persondator IBM PC.
Perl
Ett kompakt och kraftfullt programmeringsspråk som bygger på komponenter från C, Pascal, sed, awk och BASIC. Perl har blivit alltmer populärt bland utvecklare av CGI-program, dels beroende på dess portabilitet och på de många datorplattformar som stöds, dels beroende på dess förmåga att snabbt och enkelt utnyttja systemtjänsterna i UNIX.
plattform
En synonym till dator.
portadress
TCP/IP-baserade program använder portadresser för att veta vilket program i nätverket som de ska prata med. Eftersom många program kan köras samtidigt på en och samma dator, inklusive flera kopior av samma program, medför portadressen ett sätt att identifiera exakt till vilken process som data ska levereras.
PPP (Point-to-Point Protocol)
Ett modernt och effektivt protokoll för seriekommunikation som används för att ansluta två datorer till varandra via modem. De flesta Web-lauml;sare kräver antingen en PPP- eller en SLIP-anslutning för att fungera.
protokoll
En strikt definierad uppsättning regler och format som datorer använder för att kunna kommunicera med varandra.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
relativ
När koden <BASE> saknas är länkarna relativa adressen till sidan där länken finns. Detta ger kortare och mer kompakta adresser, vilket förklarar varför de flesta adresser är relativa och inte absoluta.
resurs
Ett HTML-dokument eller något annat objekt eller en tjänst på nätet. Adresser pekar alltid på resurser.
retur (förkortning av "radretur" eller "vagnretur")
I textfiler markerar returtecken att en rad slutar och att textmarkören ska flyttas till längst åt vänster på raden. Du bör inte trycka på RETUR-tangenten mitt i en rad med HTML-koder eller i en adress.
ROM (Read Only Memory)
En typ av datorminne vars innehåll kan läsas men inte ändras. ROM-minnen används för att tillhandahålla data och program som är icke-föränderliga, till exempel startprogram och nätverksadresser.
router
En typ av maskinvara som används för att koppla samman olika nätverk. Routern kan läsa vart nätverkspaketen ska skickas. Om adressen ligger i ett nätverk som routern kan nå vidarebefordras paketet dit. I annat fall skickas paketet vidare till en annan router.
rubrik
En rubrik i HTML är en kod som används för att skapa struktur i dokumentet.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
server
En nätverksansluten dator som har som uppgift att ta emot förfrågningar om vissa tjänster och reagera på dem om servern kan utföra dem.
SGML (Standard Generalized Markup Language)
En definition, specifikation och produktionsmekanism för ISO-standarddokument som gör att dokumenten ser likadana ut oavsett på vilken plattform och bildskärm som de visas.
shell
Se UNIX-skal.
sidfot
Detta är den avslutande delen i ett HTML-dokument. Sidfoten bör innehålla information som hjälper till att identifiera dokumentet: hur man kontaktar författaren, versionsnumret, datumet när det skrevs och attributinformation.
sidor
Den allmänna termen för HTML-dokumenten som Web-användarna läser med hjälp av sina Web-läsare.
skiftlägeskänslig
Avser huruvida det är viktigt eller inte om stora eller små bokstäver används. HTML-koder kan till exempel skrivas med vilken blandning av stora och små bokstäver som helst, men eftersom teckenentiteterna i HTML är skiftlägeskänsliga måste de skrivas exakt som de är återgivna i denna bok.
SLIP (Serial Line Interface Protocol)
Ett relativt föråldrat TCP/IP-protokoll som används för att hantera telekommunikationen mellan en klient och en server och som hanterar telefonlinjen som en "långsam anknytning" till ett nätverk.
SMTP (Simple Mail Transfer Protocol)
Det underliggande protokollet och tjänsten för Internet-baserad elektronisk post.
sökmotor
En speciell typ av Web-program som kan genomsöka innehållet i en databas med tillgängliga Web-sidor och andra resurser, och ge användaren information om angivna ämnen eller nyckelord.
sökväg
Se katalogsökväg.
sökverktyg
Något av ett flertal program (mer information finns i kapitel 16) som kan göra HTML-dokumenten sökbara. Detta sker med koden <ISINDEX>, som informerar Web-läsaren om att det behövs ett sökfönster, med indexering i bakgrunden och med scheman över fästpunkter som hjälper användaren att hitta vissa delar eller element i dokumentet.
spider
Se agent.
standardvärde
På vanligt dataspråk är ett standardvärde ett alternativ som väljs automatiskt av ett program, en instruktion eller liknande när inget annat väljs uttryckligen. I HTML är standardvärdet det värde som tilldelas ett attribut när inget annat anges.
stdin (UNIX standard input device)
Standardkällan för indata i UNIX-miljön och i CGI-program.
stdout (UNIX standard output device)
Standardmottagaren av utdata i UNIX-miljön och i CGI-program.
stycken
Grundelementet för text i HTML-dokument Koden <P> används för att markera styckebrytningar i text. (Den avslutande koden </P> är för närvarande valfri i HTML.)
syntax
De formella regler som styr hur vi talar. I den här boken använder vi begreppet för att beskriva reglerna som styr hur HTML-koderna ser ut och beter sig i HTML-dokument. Den riktiga syntaxdefinitionen för HTML kommer från typdefinitionen (DTD) för SGML.
syntaxkontroll
Ett program som kontrollerar koderna i ett givet HTML-dokument mot syntaxreglerna. Detta moment bör ingå i testningen av alla HTML-dokument.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol)
Namnet på den uppsättning protokoll och tjänster som används för att hantera nätverkskommunikation och program på Internet.
teckenbaserade Web-läsare
Teckenbaserade Web-läsare kan bara återge textdata. De kan inte återge grafik utan hjälp från ett hjälpprogram.
teckenentiteter
Ett sätt att skapa konstiga tecken i HTML. Teckenentiteter skrivs med formen &sträng;. Et-tecknet (&) och semikolonet (;) är obligatoriska metatecken, medan sträng anger tecknet som ska återges i Web-läsaren. Eftersom teckenentiteterna är skiftlägeskänsliga måste strängen återges exakt som i kapitel 8 i denna bok.
Telnet
Det Internet-protokoll och den tjänst som gör att du kan emulera en "dum terminal" på en "intelligent dator" (förhoppningsvis din egen) över nätverket. Telnet är ett sätt att köra program och använda funktioner på andra datorer över Internet.
terminalemulering
Att få en avancerad, fristående dator att bete sig som en terminal som är kopplad till en annan dator. Terminalemuleringen tillhandahålls av Telnet över Internet.
testningsplan
Den serie steg och element som en person måste följa för att utföra en formell testning av ett program eller något annat datasystem. Vi rekommenderar dig varmt att skriva och använda en testningsplan om du planerar att publicera dokument på Internet.
text
Vanlig text så som den skrivs eller visas i ett enkelt textredigeringsprogram.
textbaserad Web-läsare
Se även teckenbaserade Web-läsare
textkontroller
Textkontrollerna kan utgöras av en eller flera HTML-koder, både fysiska och logiska, och gör att du kan styra hur texten visas i ett HTML-dokument.
titel
Den text som omges av koden <TITLE> . . . </TITLE> och som definierar vad som ska visas i sidans namnlist. Används också som data i många Web-sökmotorer.
token ring
Den näst vanligaste tekniken för lokala nätverk. Token Ring är för alltid förknippat med IBM, eftersom det var de som hjälpte till att utveckla och finjustera detta slags nätverk. Namnet kommer från tekniken att vidarebefordra särskilda "tokens" i ett ringformat mönster i nätverket, så att alla anslutna enheter kan skicka informationen över nätet när de så behöver.
trädstruktur(erad)
Se hierarkisk struktur. Dataloger tänker sig ofta hierarkier som uppochnedvända träd med en enda rot högst upp och flera grenar undertill. Filsystem och släktträd är exempel på vanliga trädstrukturer, men det finns många fler exempel inom datavärlden. Detta slags struktur fungerar utmärkt för vissa slags Web-dokument, framför allt långa och mer komplicerade sådana.
transparent GIF
En särskild slags GIF-bild som får samma färg som den angivna bakgrundsfärgen i Web-läsaren. (Web-läsaren måste kunna hantera detta slags bilder.) Grafiken smälter in i den befintliga bakgrunden och ger ett bättre intryck på sidan.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
UNIX-skal
Namnet på det kommandoradsprogram som används för att hantera interaktionen med användaren. Skalet kan också användas för att skriva CGI-skript och andra användbara program för UNIX.
UNIX
Det vanligaste operativsystemet i Internet-världen. UNIX-miljön är den miljö som kan erbjuda flest verktyg och programbibliotek till Web-servrar.
uppringningsbar
En anslutning till Internet (eller någon annan typ av fjärrdator eller nätverk) som upprättas genom att användaren ringer upp ett visst telefonnummer.
URI (Uniform Resource Identifier)
Objekt som identifierar de resurser som finns tillgängliga för Web. Både URL (adresser) och URN (resursnamn) är ett slags URI.
URL (Uniform Resource Locator)
Den adress som används för att identifiera Web-resurserna. Adresserna definierar vilket protokoll som används, domännamnet på Web-servern där resurserna finns, den portadress som ska användas vid kommunikationen, samt sökvägen till den namngivna Web-filen eller resursen.
URL-kodad text
En metod för att vidarebefordra förfrågningar och adresser till Web-servrar från Web-läsarna. Denna metod ersätter blanksteg med plustecken (+) och särskilda hexadecimalkoder med tecken som annars inte skulle kunna visas. Metoden används för att skicka vidare dokumentfrågor från Web-läsare till servrar (mer information finns i kapitel 15).
URN (Uniform Resource Name)
Ett permanent, fastställt namn på en Web-resurs. Denna typ av namn används sällan i moderna Web-miljöer. De representerar emellertid en metod för att få åtkomst till en resurs så fort namnet har analyserats och tolkats. Namnet behöver inte bestå av information om en resursplacering, utan kan lika gärna omfatta kontaktinformation till en person eller ett företag.
Usenet
Ett Internet-protokoll och en tjänst som ger åtkomst till en mängd olika namngivna nyhetsgrupper, där användare kan utbyta information och material om särskilda ämnen.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
V.32bis
Nyare och snabbare CCITT-standard för överföring med full duplex på tvåtrådiga leasade och uppringda linjer med hastigheter på mellan 4,8 kbps till 14,4 kbps.
V.34
Den nyaste och snabbaste CCITT-standarden för överföring med full duplex på tvåtrådiga leasade och uppringda linjer med hastigheter på mellan 4,8 kbps till 28,8 kbps
V.42
CCITT-standard för felkorrigering som kan användas tillsammans med V.32, V.32bis och V.34.
V.42bis
CCITT-standard för datakomprimering som gör det möjligt att komprimera filer direkt med en medelhastighet på 3,5:1. Den klarar hastigheter på upp till 38,4 kbps på modem med 9,6 kbps, och upp till 115,2 kbps på modem med 28,8 kbps. Om ditt modem klarar detta bör du kontakta en Internet-operatör som också stöder V.42bis. Funktionen blir snabbt lönsam.
vanliga kontroller
De flesta experter rekommenderar att du skapar en viss uppsättning navigeringskontroller när du skriver HTML-dokument och använder kontrollerna konsekvent i hela dokumentet (eller samlingen av dokument).
VAX/VMS
VAX är en mycket vanlig dator från Digital Equipment Corporation. VMS (Virtual Memory System) är Digitals eget operativsystem som körs på många VAX-maskiner. Idag körs många VAX-maskiner på UNIX i stället för på VMS.
Veronica
Ett sökverktyg som gör att du kan navigera bland alla Gopher-servrar (den så kallade gopherrymden).
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
Web-läsare
Ett Web-åtkomstprogram som kan begära Web-dokument från Web-servrar och visa sådana dokument på användarens bildskärm. (Se även klient)
Web-server
En dator som vanligtvis är ansluten till Internet, och som fungerar som värd för httpd- och närbesläktade Web-tjänstprogram.
Web-sidor
Detsamma som HTML-dokument. I denna bok använder vi begreppet för att hänvisa till uppsättningar med HTML-dokument som är sammankopplade och besläktade med varandra, och som vanligtvis har skrivits av en enda författare eller ett enda företag.
Web-site
En adresserad plats som vanligtvis är ansluten till Internet och som ger åtkomst till de Web-sidor som motsvarar den angivna adressen. Web-siten består av en Web-server och en namngiven uppsättning Web-dokument, som båda nås via en och samma adress.
Web
Förkortning av World Wide Web (eller W3). I denna bok använder vi även begreppet för att hänvisa till uppsättningar med HTML-dokument som är sammankopplade och besläktade med varandra.
Windows (eller Microsoft Windows)
Microsofts enormt populära (men ibland frustrerande) grafiska miljö för persondatorer. De flesta bordsdatoranvändare använder Windows.
WinWeb
Windows-versionen av en populär Web-läsare som har utvecklats vid MCC.
World Wide Web (eller WWW eller W3)
Den kompletta uppsättningen servrar som finns tillgänglig på Internet. Den utgör den mest omfattande "summan av mänskligt vetande" som vi känner till.
WYSIWYG (What You See Is What You Get)
Ett begrepp som används för att beskriva textredigerare och andra layoutverktyg (till exempel HTML-program) som visar hur det slutliga resultatet kommer att se ut på skärmen.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | W | X | Ö | ÖVERST |
överordnad struktur
I HTML-dokument är den överordnade strukturen layouten och navigeringselementen som används för att skapa konsekventa Web-sidor i en uppsättning dokument.